I Guds namn, Barmhärtigaste, Snällaste 2023-12-31
[2:30] Minns att er Herre sa till änglarna, "Jag placerar en representant (en temporär gud) på Jorden." De sa, "Kommer du att placera en som kommer att sprida ondska och utgjuta blod däri, trots att vi sjunger Dina lovord, prisar Dig, och upprätthåller Din absoluta auktoritet?" Han sa, "Jag vet vad ni inte vet." [2:31] Han lärde Adam alla namn och presenterade dem sedan för änglarna, och sa, "Ge Mig namnen på dessa, om ni har rätt." [2:32] De sa, "Prisad vare Du, vi har ingen kunskap utöver det som Du har lärt oss. Du är den Allvetande, den Visaste. [2:33] Han sa, "O Adam, tala om för dem namnen på dessa." När han berättade för dem vad de hette sa Han, "Sa Jag inte till er att Jag känner till himlarnas och jordens hemligheter? Jag vet vad ni tillkännager och vad ni döljer."
[2:35] Vi sa, "O Adam, lev med din fru i Paradiset och ät rikligt därav som ni behagar, men närma er inte detta träd, så att ni inte syndar."
[2:37] Sedan fick Adam ord från sin Herre, med vilka Han räddade honom. Han är Räddaren, Barmhärtigast.
[2:38] Vi sa, "Gå ner därifrån, allihop. När vägledning kommer till er från Mig, kommer de som följer Min vägledning inte att ha någon fruktan, ej heller kommer de att sörja.
[2:40] O Israels Barn, minns Min hjälp som Jag gav er, och uppfyll er del av förbundet så att Jag uppfyller Min del av förbundet, och vörda Mig. [2:41] Ni ska tro på det Jag uppenbarat häri, som bekräftar det ni har; var inte de första att förkasta det. Byt inte ut Mina uppenbarelser för ett ringa pris, och rätta er efter Mig. [2:42] Dölj inte sanningen med lögn, ej heller ska ni medvetet dölja sanningen.
[2:47] O Israels Barn, minns Min hjälp som Jag gav er, och att Jag välsignade er mer än något annat folk. [2:48] Tänk på den dagen då ingen själ kommer att kunna hjälpa någon annan själ, då ingen medling kommer att godtagas, då ingen lösensumma kan betalas, och då ingen kan få hjälp. [2:49] Minns att vi räddade er från Faraos folk, som tillfogade er den värsta förföljelsen, slog ihjäl era söner och skonade era döttrar. Det var ett krävande test från er Herre. [2:50] Minns att vi delade på havet för er; vi räddade er och dränkte Faraos folk i er åsyn. [2:51] Trots det, när vi tillkallade Moses i fyrtio nätter, dyrkade ni kalven i hans frånvaro, och ni blev onda. [2:52] Ändå hade vi överseende med er därefter, så att ni skulle kunna vara tacksamma. [2:53] Minns att vi gav Moses skriften och lagboken, så att ni skulle kunna vägledas. [2:54] Minns att Moses sa till sitt folk, "O mitt folk, ni har kränkt era själar genom att dyrka kalven. Ni måste ångra er inför er Skapare. Ni ska utplåna era egos. Det är bättre för er i er Skapares ögon." Han räddade er. Han är Frälsaren, Barmhärtigast. [2:55] Minns att ni sa, "O Moses, vi kommer inte att tro om vi inte kan se GUD kroppsligen." Följaktligen träffade blixten er, när ni tittade. [2:56] Därefter återupplivade vi er, efter att ni dött, så att ni skulle kunna vara tacksamma. [2:57] Vi gav er skugga med moln (i Sinai), och sände ner manna och vaktlar till er: "Ät från de goda ting vi har gett er." De skadade oss inte (genom att göra uppror); de skadar bara sina egna själar. [2:58] Minns att vi sa, "Gå in i denna stad, i vilken ni kommer att finna alla gåvor ni önskar. Gå bara ödmjukt in genom porten och behandla människorna väl. Vi kommer då att förlåta era synder, och öka belöningen för de gudfruktiga." [2:59] Men de onda bland dem utförde andra befallningar än de befallningar de fått. Följaktligen sände vi ner fördömelse från skyn, på grund av deras ondska. [2:60] Minns att Moses letade efter vatten till sitt folk. Vi sa, "Slå på stenen med din stav." Därpå strömmade tolv källor fram ur den. Medlemmarna från var och en av grupperna kände igen sitt eget vatten. Ät och drick från GUDs gåvor, och far inte omkring med osanning på jorden. [2:61] Minns att ni sa, "O Moses, vi kan inte längre tolerera en sorts mat. Be din Herre att framställa sådana världsliga grödor som bönor, gurkor, vitlök, linser och lökar till oss." Han sa, "Vill ni ersätta det som är bra med det som är dåligt? Gå ner till Egypten, där ni kan hitta det ni har bett om." De har ådragit sig fördömelse, förödmjukelse och vanära, och har gjort sig själva till föremål för GUDs vrede. Det är på grund av att de förkastade GUDs uppenbarelser, och dödade profeterna orättmätigt. Det är för att de inte lydde, och för att de överträdde. [2:62] De som tror, de som är Judiska, de Kristna och de som konverterat; den som (1) tror på GUD, och (2) tror på den Sista Dagen, och (3) för ett rättfärdigt liv, kommer utan tvivel att få sin belöning från sin Herre. De har ingenting att frukta, ej heller kommer de att sörja. [2:63] Vi slöt ett förbund med er när vi reste berget Sinai över er: "Ni ska starkt upprätthålla det vi har givit er, och kom ihåg dess innehåll, så att ni ska kunna räddas." [2:64] Men ni vände er bort därefter, och vore det inte för GUDs nåd gentemot er, och Hans barmhärtighet, skulle ni ha varit fördömda. [2:65] Ni har sett de ibland er som vanhelgat Sabbaten. Vi sa till dem, "Bli lika avskyvärda som apor." [2:66] Vi lät dem fungera som ett exempel för sin generation, liksom för kommande generationer, och en upplysning för de rättfärdiga. [2:67] Moses sa till sitt folk, "GUD beordrar er att offra en kviga." De sa, "Skämtar du med oss?" Han sa, "Må GUD förbjuda att jag skulle uppföra mig som de okunniga." [2:68] De sa, "Be din Herre visa oss vilken det är." Han sa, "Han säger att hon är en kviga som varken är för gammal eller för ung, av en mellanålder. Gör nu det som ni beordrats göra." [2:69] De sa, "Be din Herre visa oss vilken färg hon har." Han sa, "Han säger att hon är en gul kviga, ljus i färgen, som behagar åskådarna." [2:70] De sa, "Be din Herre visa oss vilken det är. Kvigorna ser likadana ut i våra ögon, och om GUD vill, kommer vi att vägledas." [2:71] Han sa, "Han säger att hon är en kviga som aldrig förnedrats med att ploga jorden, eller med att vattna grödorna; helt fläckfri. "De sa, "Nu har du lagt fram sanningen." De offrade henne till slut, efter denna långdragna motvillighet. [2:72] Ni hade dödat en person, och ni tvistade med varandra. GUD tänkte avslöja det ni försökte dölja. [2:73] Vi sa, "Slå (offret) med en del (av kvigan)." Det var då som GUD återförde offret till liv, och visade er Sina tecken, så att ni skulle kunna förstå. [2:74] Trots detta blev era hjärtan lika hårda som stenar, eller till och med hårdare. För det finns stenar som det strömmar floder ur. En del spricker och frigör svaga strömmar, och andra drar ihop sig utav vördnad för GUD. GUD är aldrig omedveten om någonting ni gör.
[2:83] Vi slöt ett förbund med Israels Barn: "Ni ska inte dyrka annat än GUD. Ni ska hedra era föräldrar och ta hänsyn till era släktingar, de föräldralösa och de fattiga. Ni ska behandla människorna älskvärt. Ni ska iaktta Kontaktbönerna (Salat), och ge den obligatoriska välgörenheten (Zakat)." Men ni vände er bort, förutom ett fåtal av er, och ni blev motvilliga. [2:84] Vi slöt ett förbund med er om att ni inte ska utgjuta varandras blod, ej heller ska ni vräka varandra från era hem. Ni samtyckte, och vittnade om detta. [2:85] Likväl dödar ni nu varandra, och avhyser en del av er från deras hem, och förenas emot dem syndigt och avsiktligt. Till och med när de gav upp krävde ni lösensumma av dem. Att avhysa dem var förbjudet för er till att börja med. Tror ni på en del av skriften, och inte på en annan? Vad borde straffet vara för de ibland er som gör det, förutom förödmjukelse i detta livet och ett mycket värre straff på Återuppståndelsens Dag? GUD är aldrig omedveten om någonting ni gör. [2:86] Det är dem som köpt detta obetydliga liv på bekostnad av Livet Efter Detta. Följaktligen ändras aldrig straffet för dem, ej heller kan de få någon hjälp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar