Lukas 2:1–52

I Guds Namn, Barmhärtigaste, Snällaste

25

Och se, det fanns en man i Jerusalem vid namn Simeon, och den mannen var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och helig ande var över honom.

26

Dessutom hade det på gudomlig väg uppenbarats för honom genom den heliga anden att han inte skulle se döden förrän han hade fått se Jehovas Smorde.

27

Under andens inflytande kom han nu till templet; och då föräldrarna förde in det lilla barnet Jesus, för att göra med honom enligt lagens allmänna sedvänja,

28

tog han honom själv i famnen och välsignade Gud och sade:

29

”Nu, suveräne Herre, låter du din slav gå fri i frid i enlighet med vad du har sagt;

30

eftersom mina ögon har sett ditt medel till räddning

31

som du har berett inför alla folkens ögon,

32

ett ljus som skall ta bort slöjan från nationerna och en härlighet för ditt folk Israel.”

I Guds Namn, Barmhärtigaste, Snällaste