Längs upp, manen: "sluta (samtalet)".
kvinnan: "Nej! Du får avsluta!"
Längs ner Åsnan med avlysningshörlurar som inte syns:
"Eller om Ni vill, jag avslutar!"
Historisk nödvändig att kalla profeter revolutionära och deras sanna anhängare revolutionsmakare, eller rättare sagt upprorsmakare.
Om Jesus vars namn och hans födelsedag och hans återkomst är välsignad, även hans mor den enda kvinnliga namn som har nämnt i Koran, eller?
Det "är" - "var" förlåt mig - nödvändig ur revolutionära synpunkt att höja sina "hjältar" som Jesus, som Che. För att legitimera sina dåd, även om några oskyldiga dog under akten. Och detta för att Sovjet och sena Kina såg många "resurser" ute i världen. "Resurser" som hade gått om "resurser" med anledningen av "kampen om resurser" för de utvalda av "naturen", en naturlig "natur vald" process. Och givetvis "resurser" skulle inte få veta om Sovjets historia eller sovjets utvalda religiösa ledare eller.... därför historia skulle ändras. Och därför sådan "hjältar" som binder samman religiösa med opium i blodet med de som inte tillåter religion i politik. På "Go'kväll" SVT 1 visades också en sådant bok:
Men nu, det är faktisk ett tag, man börja kalla profeter revolutionära som Moses:
Men Moses ville att hans folk ska få lämna
Farao! Och Moses tog inte heller vapen, och i
hemlighet tog ISRAELS BARN och rymde!
Men Åsnan säger inte vart de åkte.
Åsnan är väldig modig. Så modig att inte anfalla Israel. och det är
mycket märklig för shiiter får göra vad de vill och
ändå hamna i paradiset, och Åsnan på så sätt kränker andra muslimer:
Och Åsnas imam zaman är - var - ännu mer fegare än Åsnan så kom inte ut, fast än 70 miljoner i Iran och 100000 tals i andra länder var hans soldater:
Oj fel bild! Här säger man att mentalsjuka botas av Koran i Ryssland.
Alltså inte i Iran efter 35 år av ren och fläckfri islam.
Givetvis Åsnan vill att Iranier ska känna sig trygga med Ryssland som allierad.
Denna:
Här "någon människoson" hotas :)
samt han bekräftar att deras imam zaman är fegis, som har
även sin Guds stöd! Han är ju soldat enligt Koran....
Men tillbaks till revolutionära shiiter, med nya färska historier, där man säger att de revolutionära shiiter hade gjort revolution mot styrande regeringar men tvingades fly till indian. Med andra ord Iran som accepterade Islam med öppna famn och utan krig hade lite svårt att ta emot shiiter samt Indian var närmare än Iran till arabländer:
Sedan vill Åsnan (som vi har hört här) att dela mellan apostel, och anfalla de skrifter som Koran har bekräftat, han måste dela mellan muslimer och andra troende och eftersom han har alla svar då Han blir ju världen ledare och sedan bekräftar sin utbildade åsna-imam zaman:
Bara ett antal som bekräftar också att vissa verser är för människoson inte
någon annans, (alltså Åsnan och andra bara har gissat fram som andra
som sure 4:34) samt man glömde översätta utifrån :
I Guds namn, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste.
Och hur många fel kan man hitta i Koran?
Är det fel eller man har bara gissat? bara några ur koran:
Hur kan någon av dem förvänta sig att komma in det
lycksaliga Paradiset?
Aldrig; vi skapade dem, och de vet från vad.
Han är Den som skapade alla sorter, i par (manligt och
kvinnligt), och Han skapade skepp och boskap för er att färdas på.
Vi skapade inte himmlarna och jorden och allting däremellan bara för att leka.
GUD skapade himmlarna och jorden för ett specifikt syfte,
för att betala varje själ för allt den förtjänat, utan minsta orättvisa.
Vi skapade inte himmlarna och jorden, och allting däremellan, förutom för ett specifikt syfte, och för en begränsad tid.
O människor, vi skapade er från samma man och kvinna, och gjorde er till distinkta folk och stammar, så att ni ska kunna känna igen varandra.
Och vi skapade jorden, och vi berg på den, och odlade alla
sorters vackra växter på den.
Vi skapade människan, och vi vet vad han viskar till sig
själv. Vi är närmare honom än hans halspulsåder.
Vi skapade allting i par (manligt och kvinnligt), så att ni
ska kunna ta er i akt.
Jag skapade jinnerna och människorna bara för att
dyrka endast Mig.
Det är Han som skapade de två sorterna, manlig och kvinnlig
från en liten droppe sädesvätska.
Han skapade jorden för alla varelser.
Vi skapade er, om ni bara kunde tro.
Han är Den som skapade himmlarna och jorden på sex
dagar,* och antog sedan all auktoritet.
Han är Den som skapade er, sedan har vi den som inte tror
ibland er, och den som tror. GUD Ser absolut allt ni gör.
Den som skapade döden och livet med syftet att urskilja de
ibland er som skulle göra bättre.* Han är Allsmäktig, den Förlåtande.
Han skapade sju universum i lager.
Han är Den som skapade er i faser.
Tror människan att den kommer att gå till intet? Var han inte en droppe utstött sädesvätska?
Därefter skapade han ett embryo av det! Han gjorde det manligt eller kvinnligt!
Och det finns gott om rika i Iran och Åsnan har förbered Iran för
sin imam zaman :
Idag, Irans representant har påstått i Ryssland att de har inte några soldater
i andra länder.
givetvis Åsnas imam zaman som är högre än Jesus enligt Åsnas patent,
måste vara från Saudiarabien, för Åsnan ska bekräfta
Jesus, att Gud sänder någon från sin egen folk.... Med andra ord om
Saudiarabien faller då hela området också faller för Kina och
deras allierade. Men Åsnan, säger inte öppet, bara "väst och USA" är
alltid hans fiender men ändå för att verka vara opartisk och modig:
och nu man har anfallit Jesus som revolutionär: är du inte revolutionär då du inte är med oss alltså Åsnan rättfärdigar Irans revolution och alla konsekvenser som Sovjet anföll Afghanistan, Sovjets Saddam anföll Iran (har Ni märkt när de både krigens avslutades? Hmmmm... därför khomeni ville inte avsluta kriget i början, då skulle han som Velajat Fagih anfalla Sovjet, men han drack heller gift än följa imam Huseins stig tillsammans med sina barn och barnbarn och sin hustru och deras hustrur...
Undrar varför deras imam zaman är modig....
Just nu i Iran de som är mot Irans regim är "upprorsmakare" inte revolutionära. Med andra ord
efter revolution man har ingen anledning att göra revolution mot de ledare som ville leva som fattig tillsammans med de några fattiga.
Nu det är absolut nödvändig att alla ledare inom religion (som är opium i blodet och den sanne och felfri kommunistiske revolutionär religion ) ska vara revolutionära som Che, Mao .... deras status väl upphöjs samt resurser kan samarbeta med de som är deras advokat utan problem, de har ju samma fiender. Jag har samlat ett par klipp om Jesus " Att tämja en revolutionär" :
http://www.svd.se/kultur/att-tamja-en-revolutionar_3475718.svd
I en uppmärksammad bok porträtterar författaren Reza Aslan Jesus som en upprorsmakare. Här förklarar han varför han kom att fascineras av verklighetens Jesus, och varför denna upprorsmakare sedan fick tonas ned.
När jag var femton år mötte jag Jesus.
Sommaren innan jag började andra året i gymnasiet tillbringade jag på ett evangeliskt ungdomsläger i norra Kalifornien, med skogar och en blå himmel utan gränser, där man inte kunde undvika att höra Guds röst om man fick tillräckligt med tid och tystnad och mild övertalning. Bland de konstgjorda sjöarna och de majestätiska granarna sjöng vi, tävlade i idrott, bytte hemligheter och vältrade oss i vår frihet från påfrestningarna hemma och i skolan. På kvällarna samlades vi i en stor sal med en flammande brasa mitt på lägerområdet.
Det var där jag hörde en märklig historia som skulle förändra mitt liv för all framtid. För tvåtusen år sedan föddes himmelens och jordens Gud i gestalt av ett hjälplöst barn i ett urgammalt land som hette Galileen, fick jag höra. Barnet växte upp till en syndfri man. Mannen blev Kristus, människosläktets frälsare. Med sina ord och underverk trotsade han judarna, som trodde sig vara Guds utvalda, och de hämnades genom att spika fast honom på ett kors. Han kunde ha räddat sig från denna förfärliga död men valde frivilligt att lämna livet. Hans död var poängen med alltsammans, för med sin självuppoffring befriade han oss alla från våra synders börda. Men det var inte slutet på historien för efter tre dagar blev han levande igen, upphöjd och gudomlig, så att alla som tror på honom och tar emot honom i sina hjärtan inte heller kommer att dö utan få evigt liv.
För en pojke uppväxt i en familj som var en blandning av ljumma muslimer och glada ateister var detta verkligen den oöverträffade berättelsen.
Alltså han var också utbildad både av Islam och ateism.
Jag hade aldrig tidigare känt Guds dragningskraft så in i märgen. I Iran, där jag föddes, var jag muslim på ungefär samma sätt som jag var perser. Min religion och min etnicitet var hopbundna. Liksom de flesta som är födda in i en religiös tradition var min tro lika välbekant som min hud och lika ointressant.
Den iranska revolutionen tvingade min familj att gå i landsflykt, och sedan blev religionen i allmänhet och islam i synnerhet tabu hos oss.
Islam var akronymen för allt vi hade berövats av mullorna som nu härskade i Iran. Min mor bad alltjämt sina böner när ingen såg på, och man kunde fortfarande hitta något exemplar av Koranen undangömt i en garderob eller låda någonstans.
Men i stort sett var alla spår av Gud borttvättade från våra liv.
Det passade mig utmärkt. I 1980-talets Amerika kunde man lika gärna ha varit från Mars om man var muslim. Min tro var en öm punkt, den mest iögonfallande symbolen för att jag tillhörde De andra.
Den måste döljas.
Jesus däremot var Amerika. Han var centralgestalten i Amerikas nationella drama. Att ta emot honom i mitt hjärta var så nära jag kunde komma att känna mig som en äkta amerikan. Jag omvände mig inte av konvenansskäl, det är inte så jag menar. Tvärtom var jag totalt hängiven min nyfunna tro.
Jag fick en Jesus som inte var så mycket ”Herre och Frälsare” som han var en bäste vän, någon jag kunde ha en djup och personlig relation till. Som den tonåring jag var försökte jag bringa reda i en vag och formlös värld jag precis hade hunnit bli medveten om, och detta var en inbjudan jag inte kunde tacka nej till.
I det ögonblick jag kom hem från lägret började jag entusiastiskt berätta om Jesus Kristus för familj och vänner, för grannar och klasskamrater, för människor jag just hade träffat och för främlingar på gatan, för dem som gärna hörde på och för dem som bara skakade på huvudet. Men något oväntat hände i min strävan att rädda världens själar. Ju mer jag sonderade Bibeln för att rusta mig mot de vantrognas tvivel, desto större avstånd upptäckte jag mellan evangeliernas Jesus och historiens – mellan Jesus Kristus och Jesus från Nasaret.
Vid universitetet, där jag inledde mina seriösa studier i religionshistoria, svällde det där första smygande obehaget till fullt utvecklat tvivel. Grunden för den evangeliska kristendomen, åtminstone sådan den hade beskrivits för mig, är den villkorslösa tron att varje ord i Bibeln är ingivet av Gud och sant, bokstavligt och ofelbart.
Efter att plötsligt ha insett att denna tro är alltigenom och ovedersägligen falsk, att Bibeln myllrar av de mest uppenbara och skriande felaktigheter och motsägelser – alldeles som man kan vänta sig av ett dokument skrivet av hundratals händer under tusentals år – stod jag där bortkommen och utan andligt fotfäste.
Hmmm... Hur kunde man med en falsk bok bygga ett land där man kände sig välkommen fast inte erkänna sin religion och där kunde man vara fri som evangeliskt ungdomsläger i norra Kalifornien, med skogar och en blå himmel utan gränser, där man inte kunde undvika att höra Guds röst om man fick tillräckligt med tid och tystnad och mild övertalning.... och kunde välja vad man vill för studera....
Och som många i min situation kastade jag i vredesmod bort min tro, som om den hade varit ett kostsamt bedrägeri jag hade lurats in i.
Jag började ompröva mina förfäders tro och kultur, och som vuxen kände jag mig förtrogen med dem på ett djupare, intimare plan än jag någonsin hade gjort, den förtrogenhet man känner när man efter många år får kontakt med en gammal vän igen.
Jag fortsatte hela tiden med mina studier i religionshistoria och gjorde djupdykningar i Bibeln, inte som en troende som godtar allt utan som en vetgirig forskare. Nu när jag inte längre var fastkedjad vid uppfattningen att de berättelser jag läste var absolut sanna blev jag medveten om en sanning med djupare mening i texten, en sanning som avsiktligt var lösgjord från det belagda historiska skeendets krav.
Ju mer jag lärde mig om den historiske Jesus liv, den turbulenta värld han levde i och brutaliteten hos den romerska ockupation som han trotsade, desto starkare drogs jag till honom.
Han trotsade inte romerska ockupationen enligt han själv:
Med sina ord och underverk trotsade han judarna, som trodde sig vara Guds utvalda, och de hämnades....
Sedan historien om Jesus och den manen om vilken bild ser han i mynten! Sedan han erkänner att det var dåvarande judar som såg till att han skulle hängas alltså den romer hade ingen emot tron så länge man inte var emot de. med andra ord dåvarande romer var mycket snällare är en Iranier som har förklarat sig världens ledare för Åsnor.
Den judiske revolutionär som utmanade det mäktigaste välde världen någonsin hade skådat och förlorade blev så mycket verkligare för mig än den fritt svävande, ojordiska varelse jag hade presenterats för i kyrkan.
Här han säger också att det fanns judar som var inte heller revolutionära, alltså man kunde öva sin religion om man inte var revolution.
I dag kan jag utan minsta tvekan säga att tjugo års rigorös akademisk forskning om kristendomens ursprung har gjort mig till en mer genuint engagerad lärjunge till Jesus från Nasaret än jag någonsin var till Jesus Kristus.
Hmmm.. det är märklig! Han borde studera sin Koran, för nu han är ju muslim eller hur? Shiit eller?
När allt kommer omkring finns det bara två ovedersägliga historiska fakta om Jesus från Nasaret som vi fullständigt kan lita på.
Det första är att Jesus var en jude som ledde en folklig judisk rörelse i Palestina i början av det första århundradet efter vår tideräkning,
Hmm.... Men han har sagt detta också: Den judiske revolutionär som utmanade det mäktigaste välde världen någonsin.
Sedan han säger "en folklig judisk rörelse i Palestina" ? Hette då Palestina? Man med sådan merit borde väl vara noggrann, eller?
det andra är att Rom korsfäste honom för att ha gjort det.
Dessa båda fakta kan inte av egen kraft ge oss en komplett bild av en man som levde för tvåtusen år sedan och hur hans liv gestaltade sig.
Men när de kombineras med allt vi vet om den tumultartade epok som Jesus levde i – och tack vare romarna vet vi mycket – kan de bidra till en bild av Jesus från Nasaret som eventuellt är historiskt mer korrekt än den som evangelierna målar.
Den Jesus som framträder ur denna historiska övning – en glödande revolutionär som i likhet med alla tidens judar sveptes med i den religiösa och politiska malströmmen i Palestina under det första århundradet efter vår tideräkning – har föga likhet med den bild av den blide herden som de första kristna odlade.
Hmmm... hur många gånger gick Jesus mot de reagerande romer? Hur många gånger bara romer, enbart av politisk anledning var ute efter honom? Han säger att de första kristna odlade Jesus historia, frågan är vem odlade romernas historia? Ska man lita på människor som var mot romer och skrev historia om de? Eller de som var för romer?
Korsfästelse var ett straff som Rom reserverade så gott som uteslutande för uppvigling.
uppvigling för vad? Om det var politisk uppvigling varför någon tvättar sina händer? Varför dåvarande judar, en del kan skratta åt Jesus då han var korsfäst? Åter igen var religion ett hot mot romer eller de som kämpade mot romer och inte betalade skatt?
Den bräda som romarna satte ovanför Jesus huvud medan han vred sig av smärta – ”Judarnas konung” – kallades titulus och i motsats till den gängse uppfattningen var den inte smädande.
Var det judiska romerna som satte titulus eller de judar som hånade Jesus?
Alla brottslingar som hängde på ett kors försågs med en skylt som visade vilket brott de hade avrättats för. I romarnas ögon var Jesus brott att han ville härska som kung (alltså förräderi mot kejsaren), samma brott som praktiskt taget alla andra aspiranter på messiasvärdigheten vid denna tid miste livet för.
När Jesus sade att han vill härska som kung! Sedan står förräderi mot kejsaren, men Jesus hade inget emot att utmana andra betala kejsarens skatt, eller? Sade han till alla sina anhängare att slås mot romer? betala inte skatt? Sade han till den skattesamlare att vägra betala skattepengar till romer?
Jesus dog inte heller ensam. Evangelierna uppger att män som på grekiska kallas lestai korsfästes på var sida om Jesus. Ordet återges ofta som ”tjuvar” men betyder egentligen ”rövare” och var den vanligaste romerska benämningen på en upprorsman eller rebell.
Tre upprorsmän på en kulle täckt av kors, där varje kors bär det misshandlade och blodbesudlade liket av en man som vågat trotsa Roms vilja.
Här han manipulerar fakta igen. Jesus som Moses som Mohammad aldrig var mot sina ledare. Abraham slår sönder stenar men aldrig någon.
Den bilden borde räcka för att kasta tvivel över evangeliernas framställning av Jesus som ville ha villkorslös fred och var mer eller mindre isolerad från sin tids politiska omvälvningar.
Här han manipulerar fakta igen. Jesus aldrig gick ut och sade till fattiga att inte betala skatt, inte heller sade han något till Pontius Pilate om något politiska agenda. Här menar han att kristna måste, om de har Jesus som förebild ska vara politisk aktiva och revolutionära: Om det är så och då det betyder också att deras bibel är i grund och botten felaktig (men ändå har lyckats bygga ett land där Iranier söker asyl och är stolta vara amerikaner och fria och...) så jag rekommenderar att de ska vara politisk mycket aktiva och bränna hans böcker och tillåta honom åka till ett Islamisk land för han är ju muslim, för om man inte har något bok även om det är mycket felaktig då det blir som hans ursprunglig land: Åsnor kommer att styra även om det tar lång tid.
Det är en absurd tanke att ledaren för en folklig messiansk rörelse som ville införa ”Guds rike” – ett begrepp vars innebörd både judar och andra uppfattade som en revolt mot Rom – skulle ha förblivit obesmittad av den revolutionära feber som hade angripit praktiskt taget alla judar i Judeen.
Nu han säger han igen: folklig messiansk rörelse. Sedan att säger det är revolt mot Rom. återigen ville Juses att folk ska inte betala skatt, ta kalasjnikov i handen? Han försöker att binda ihop "införa Guds rike" med "revolt"! Givetvis hans lärare i Iran har lärt honom detta begrepp. Man ser med de ögon som man har trännats. Blev revolt, revolution här i Europa då de ville inte ha kristna lagar? eller ett folklig utan blod lyckades?
Varför gjorde sig evangeliernas författare sådan möda med att dämpa den revolutionära karaktären hos Jesus budskap och rörelse?
Detta är en vägledande fråga. Svaret är varför ingen kristen som har blivit muslim vid 15-16 år och upptäckt redan då att dåvarande historia om Mohammad och Mohammads omgivning passar inte ihop? Som att somliga muslimer säger att Profeten är felfri men i Koran står något annat? Eller ingen står om shiiternas imam zaman fast det står några saker om den som Jesus skickar?
För att kunna besvara den frågan måste vi först ha klart för oss att så gott som alla berättelser i evangelierna om Jesus från Nasarets liv och livsuppgift sammanställdes efter den judiska resningen mot Rom år 66 efter vår tideräkning.
Livsuppgiften inte Guds-uppgiften. Precis som den Iranska tidningar att livsuppgiften är att bli martyr.
Det är många Iranska (vet inte andra länders) "legender" har samlats många år efter händelsen. Vad ska man lita på, de som vann och skrev senare historia eller de som hade makten och skrev sin historia? jag menar säg en kung, vilken kung skrev om sin svaghet, eller onda gärningar? Och vilka skrev på papper kungens gärning och när?
Det året uppviglade en grupp judiska rebeller, eldade av Guds nit, sina landsmän till revolt. Förunderligt nog lyckades de befria det Heliga landet från de romerska ockupanterna.
Här erkänner han att innan dess de övriga judar hade inget emot Romer. Inte heller Jesus. Om Jesus var rebell då han var en korkad rebell att låta sig arresteras i sina unga dagar och inte åstadkomma något själv. Eller författaren ville att somliga folk ska dö som honom och bli av många kristna? Eller författaren vill säga att de som tog vapen i handen var klokare än Jesus? var de?
I fyra glädjerika år låg Guds stad återigen i judiska händer. Men år 70 kom romarna tillbaka. Efter en kortvarig belägring av Jerusalem bröt soldaterna igenom stadsmuren och släppte loss en orgie av våld över invånarna. De slaktade alla som kom i deras väg och slängde kropparna på Tempelberget.
Kullerstensgatorna var klibbiga av blod. När massakern var total satte soldaterna eld på Guds tempel. Elden spred sig bortom Tempelberget och ödelade Jerusalems ängar, odlingar, olivträd.
Allt brann. Så fullständig var den förödelse som hade drabbat den heliga staden, skriver Josefus, att ingenting fanns kvar som bevisade att Jerusalem någonsin varit bebott. Tiotusentals judar mördades. Resten drevs ut ur staden i bojor.
När Josefus skrev detta? hur många år efter? Fick han pengar av judar? Fick han pengar av anti-judar? ville han status som historiker att skriva detta? Hur kan man vara säker att en Åsna inte ändrade vad Josefus skrev? Hade Josefus problem med sin mor? Hade han bra relation med sin arbetsgivare? Skrev han att bara känna pengar? Var han en ärlig och uppriktig man? Har Josefus bränd sina rivalers skrifter? Varför man ska lita på en men inte på den ena? Vad hade Josefus för religion förresten? Konkurredae hans religion med kristendom? Var Josefus ateist kanske?
Det andliga trauma som judarna genomled efter denna katastrof är så djupt att man knappast kan föreställa sig det.
Det andliga trauma. Sedan menar författaren att evangelister hade rätt att Jesus visste att han skulle vara fridfull och icke upphetsad och icke revolutionär annars .....
Fördrivna som de var från det land Gud hade lovat dem och tvingade att leva som utstötta bland romarrikets hedningar skilde 100-talets rabbiner steg för steg och avsiktligt judendomen från den radikala messianska nationalism som hade utlöst det olycksbringande upproret mot Rom.
Toran återförde templet till det judiska livets centrum och den rabbinstyrda judendomen växte fram.
De kristna kände också ett behov *av att distansera sig från det revolutionära nit som hade lett till att Jerusalem raserades.
På så sätt fick den äldsta kyrkan en möjlighet att avvärja det hämndgiriga Roms vrede och kunde rikta sitt evangeliska budskap främst mot romarna, eftersom den judiska läran inte längre var accepterad.
* Eller de valde de riktiga bilden av Jesus?
Därmed inleddes den långa process där Jesus förvandlades från revolutionär judisk nationalist till en fridsam andlig ledare utan intresse för jordiska angelägenheter.
Här anklagar Jesus för nationalist ändå pratade författaren om Jesus och Guds rike! Om det är så detta bekräftar också att Kristna måste hjälpa Israels Barn vilket innebär att en åsnan kommer att bli ännu mer arg.
Det var en Jesus som romarna kunde godta och faktiskt godtog trehundra år senare när den romerske kejsaren Theodosius I (död 395) gjorde den kringvandrande predikantens rörelse till statens officiella religion och det vi nu betraktar som den renläriga kristendomen föddes.
* Här författaren erkänner att en fredful och icke glödande revolutionär kan komma lång till skillnad från Åsnor och deras allierade. Alltså den sanna bilden av Jesus är en ung man som visste vad han håller på och han var inte hög utbildad som denna författare, Jesus agerade med sin hjärta också.
………………………….
http://bokborgen.se/e-bocker/upprorsmakaren
Skriven av Reza Aslan
Vi vet inte mycket om Jesu liv, men vi vet säkert att han blev hängd och dog på korset. Och vi vet att det var ett straff som de romerska ockupanterna av Palestina reserverade för statens fiender.
Det är utgångspunkten för Reza Aslans biografi över Jesus från Nasaret, mannen som efter sin död, i evangelierna, skulle bli Jesus Kristus. Aslan utgår från det vi faktiskt kan belägga om Jesus och hans tid, och beskriver sedan hur Jesu efterföljare byggde upp bilden av en Jesus som inte bara ville störta överheten utan lika mycket, eller ännu mer, sprida kärleksbudskapet. Av upprorsmakaren blev en religionsgrundare.
* Alltså Jesus pratade aldrig om hur kärleksfull var hans fader, bland annat. Luktar också håning åt Jesus inte bara historia förvrängning.
……………………………………
http://www.gp.se/kulturnoje/recensioner/bocker/1.2409879-reza-aslan-upprorsmakaren-berattelsen-om-hur-jesus-fran-nasaret-blev-jesus-kristus
Skickligt och rappt berättar Reza Aslan en annan historia än den vanliga om Jesus, tämligen väl inläst på gängse forskning. Samtidigt är hans tes problematisk, eftersom den är förenklad, skriver Ola Sigurdson.
Mottagaren av Nobels fredspris 1952, Albert Schweitzer, hade många strängar på sin lyra. Bland annat skrev han en banbrytande studie om den historiska forskningen om Jesus,Geschichte der Leben-Jesu Forschung 1906. I boken argumenterade han mot sin samtids historisk-kritiska forskning och menade att när den uttalade sig om den historiske Jesus såg den i själva verket endast spegelbilden av sina egna värderingar. Det betydde inte att den bild av Jesus som kommunicerades av de kristna kyrkorna stämde bättre med den historiska gestalten. I själva verket var Jesus en apokalyptisk profet som förkunnade världens snara slut.
Schweitzer bok satte punkt för den ”första vågen” av forskning om historiens Jesus. Det har inte hindrat att både en andra och en tredje våg gjort sig gällande. Inte heller har boken hindrat att en strid ström av populära böcker publicerats som gör anspråket att nu – äntligen! – ge oss den sanna bilden av vem Jesus var. Evangelierna är inte historiska beskrivningar utan trosvittnesbörd, och det väcker inte oväntat misstanken att Jesus i själva verket kan ha varit någon annan än den som de påstår: människornas frälsare, Guds son, uppstånden på den tredje dagen.
Även om Schweitzers bok alltså inte satte stopp för den historiska forskningen om Jesus, vilket inte heller var hans mening, har den blivit ett viktigt memento: varje försök att berätta vem den historiske Jesus var påverkas av forskarens värderingar, uppfattningar och tolkningsval. Också Schweitzers eget försök. Detta måste inte tolkas som ett uttryck för en total pessimism beträffande historieskrivningens möjligheter. Snarare bör det resultera i en viss ödmjukhet.
Ett av de mer tänkvärda och välunderbyggda populära försöken att säga vem Jesus var finner man i den iransk-amerikanske författaren och religionsforskaren Reza Aslans nyöversatta Upprorsmakaren: Berättelsen om hur Jesus från Nasaret blev Jesus Kristus. Aslans bakgrund är intressant: kommen från ett måttligt religiöst muslimskt hem blev han i ungdomsåren evangelikal kristen (och inte ”evangelisk” som översättningen påstår). Så småningom kom han att ifrågasätta bibelns historiska trovärdighet och i stället orientera sig tillbaka till sin familjs traditioner och tro. Nu undervisar han i kreativt skrivande i USA. På sätt och vis hade jag önskat att hans egen muslimska tro hade lyst igenom mer i boken; nu väljer han i stället att axla historikerns mantel.
Så vem är då Jesus? Kort uttryckt: inte den överjordiske, gudomlige Kristus från himlen utan en judisk revolutionär från Nasaret. Faktiskt en i raden av judiska upprorsmakare mot den romerska övermakten men också mot det religiösa etablissemanget, men en som kommit att bli en smula mer känd. Nya testamentet presenterar egentligen ingen enhetlig bild av denne nitiske man från Galiléen. Framför allt Paulus brev och Johannesevangeliet ger en mer hellenistiskt influerad bild av ett gudomligt mellanväsen, en bild som delvis förklaras av ett behov hos den framväxande kyrkan att tona ned de revolutionära dragen hos Jesus för att inte stöta sig med det romerska väldet efter templets fall år 70.
Skickligt och rappt berättar Aslan en annan historia än den vanliga, tämligen väl inläst på gängse forskning. På inget sätt kan Aslans bok bortförklaras som ett hobbyprojekt, åtminstone inte när man tittar igenom den gedigna notapparaten. Samtidigt är hans tes problematisk, eftersom den är förenklad. Otvivelaktigt har Aslan helt rätt i att Jesusbilden i den kristna kyrkan, när Jesus förvandlats till ett himmelskt väsen utan så många mänskliga drag, tidvis kommit att skymma den högst jordiske Jesus. Men Aslans hypotes om en motsättning mellan judiskt och hellenskt i det nytestamentliga materialet är välkänd fast föråldrad. Inte minst har den senare forskningen – kontra inte minst en luthersk förståelse av Paulus – betonat hur judisk aposteln är. Inte heller lyckas han fånga innebörden i den kristna lärobildningen, som absolut inte var ute efter att framställa Jesus som ett slags gudomligt mellanväsen.
Nu känner jag mig litet skyldig till pedantiskt gnäll, men så är dessvärre spelets regler. Aslan gör ändå ett styvt jobb i att skriva fram det politiskt radikala hos Jesus – vilket han menar förtjänar tro, om än inte i den traditionella kristna bemärkelsen. Det verkar som att hans ärende, likt de flesta andra författare av framställningar av den historiske Jesus, inte begränsar sig till det rent historiska. Upprorsmakaren hade vunnit på om detta gjorts tydligare.
ÄMNET
Ett av de mer tänkvärda och välunderbyggda populära försöken att säga vem Jesus var finner man i den iransk-amerikanske författaren och religionsforskaren Reza Aslans nyöversattaUpprorsmakaren: Berättelsen om hur Jesus från Nasaret blev Jesus Kristus, enligt Ola Sigurdson.
SKRIBENTEN
Ola Sigurdson är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap. Skrev senast om VM i fotboll.
Ola Sigurdson
…………………………………..
http://www.litteraturmagazinet.se/reza-aslan/upprorsmakaren-berattelsen-om-hur-jesus-fran-nasaret-blev-jesus-kristus
Upprorsmakaren : berättelsen om hur Jesus från Nasaret blev Jesus Kristus
Av Reza Aslan
Vi vet inte mycket om Jesu liv, men vi vet säkert att han blev hängd och dog på korset.
Och vi vet att det var ett straff som de romerska ockupanterna av Palestina reserverade
för statens fiender.
Det är utgångspunkten för Reza Aslans biografi över Jesus från Nasaret, mannen som efter sin död, i evangelierna, skulle bli Jesus Kristus. Aslan utgår från det vi faktiskt kan
belägga om Jesus och hans tid, och beskriver sedan hur Jesu efterföljare byggde upp bilden av en Jesus som inte bara ville störta överheten utan lika mycket, eller ännu mer, sprida kärleksbudskapet. Av upprorsmakaren blev en religionsgrundare.
Reza Aslan är född i Iran men bor sen länge i USA och har doktorerat i religionssociologi vid University of California. Han har flera mycket uppmärksammade böcker om religion och politik bakom sig. Han är troende muslim, men har berättat om hur han i tonåren blev helt överväldigad av berättelsen om Jesus. Hans bok blev en bästsäljare i USA direkt den kom ut sommaren 2013, bl a efter en famös intervju i den högerinriktade TV-kanalen Fox News.
* Har han berättat i sin bok om vad står om Jesus i Koran? Nu när han är muslim kan han berätta om den riktige Mohammad och hur omgivning påverkade honom , kanske mer än Allah?
I Guds namn, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar