I Guds Namn, Barmhärtigaste, Snällaste

1Awake, awake; put on thy strength, O Zion; put on thy beautiful garments, O Jerusalem, the holy city: for henceforth there shall no more come into thee the uncircumcised and the unclean.

2Shake thyself from the dust; arise, and sit down, O Jerusalem: loose thyself from the bands of thy neck, O captive daughter of Zion.

3For thus saith the LORD, Ye have sold yourselves for nought; and ye shall be redeemed without money. 4For thus saith the Lord GOD, My people went down aforetime into Egypt to sojourn there; and the Assyrian oppressed them without cause. 5Now therefore, what have I here, saith the LORD, that my people is taken away for nought? they that rule over them make them to howl, saith the LORD; and my name continually every day is blasphemed. 6Therefore my people shall know my name: therefore they shall know in that day that I am he that doth speak: behold, it is I.

7How beautiful upon the mountains are the feet of him that bringeth good tidings, that publisheth peace; that bringeth good tidings of good, that publisheth salvation; that saith unto Zion, Thy God reigneth!

8Thy watchmen shall lift up the voice; with the voice together shall they sing: for they shall see eye to eye, when the LORD shall bring again Zion.

9Break forth into joy, sing together, ye waste places of Jerusalem: for the LORD hath comforted his people, he hath redeemed Jerusalem.

10The LORD hath made bare his holy arm in the eyes of all the nations; and all the ends of the earth shall see the salvation of our God.

11Depart ye, depart ye, go ye out from thence, touch no unclean thing; go ye out of the midst of her; be ye clean, that bear the vessels of the LORD.

12For ye shall not go out with haste, nor go by flight: for the LORD will go before you; and the God of Israel will be your rereward.

The Servant Exalted

(Philippians 2:5-11)

13Behold, my servant shall deal prudently, he shall be exalted and extolled, and be very high.

14As many were astonied at thee; his visage was so marred more than any man, and his form more than the sons of men:

15So shall he sprinkle many nations; the kings shall shut their mouths at him: for that which had not been told them shall they see; and that which they had not heard shall they consider.

Jesaja 52

52  Vakna upp, vakna upp, klä dig i din styrka,+ Sion! Klä dig i dina sköna kläder,+ Jerusalem, du heliga stad!+ Ty aldrig mer skall den oomskurne och orene komma in i dig.+ 2  Skaka stoftet av dig,+ res dig, inta din plats, Jerusalem. Lös banden kring din hals, du fångna dotter Sion.+3  Ty detta är vad Jehova har sagt: ”Ni blev sålda för ingenting,+och utan pengar blir ni återköpta.”+4  Ty detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Det var till Egypten mitt folk först drog ner för att bo där som främlingar;+ och Assyrien förtryckte dem utan orsak.”5  ”Och nu, vad har jag här?” lyder Jehovas uttalande. ”Mitt folk har ju förts bort för ingenting.+ De som härskade över dem har fortsatt att tjuta”,*+ lyder Jehovas uttalande, ”och ständigt, hela dagen, har mitt namn behandlats respektlöst.+ 6  Därför skall mitt folk lära känna mitt namn,+ ja därför, på den dagen, eftersom jag är den som talar.+ Se! Det är jag.”7  Vilken vacker syn: till fots+ över bergen kommer den* som bär fram goda nyheter,+ den som förkunnar fred,+ den som bär fram goda nyheter om något bättre,+ den som förkunnar räddning,+ den som säger till Sion: ”Din Gud* har blivit kung!”+8  Hör!* Dina* väktare+ har hävt upp sin röst.+ Unisont ropar de högt av fröjd; ty öga mot öga*+ skall de se när Jehova låter Sion vända tillbaka.+9  Gläd er, ropa högt av fröjd unisont, ni Jerusalems förhärjade platser,+ ty Jehova har tröstat sitt folk;+ han har återköpt Jerusalem.+ 10  Jehova har blottat sin heliga arm inför alla nationernas ögon;+ och alla jordens ändar skall se vår Guds räddning.+11  Vänd er bort, vänd er bort, gå ut därifrån,+ rör inte vid något orent;+ gå ut från henne,+ bevara er rena, ni som bär Jehovas redskap.+ 12  Ni drar ju inte ut i panik, och ni är inte på flykt,+ty Jehova går framför er,+ och Israels Gud är er eftertrupp.*+13  Se! Min tjänare+ skall handla med insikt.+ Han skall ha en hög ställning, ja, vara högt uppsatt och mycket upphöjd.+14  Liksom många har stirrat på honom* i förundran+ – så vanställt var hans utseende,+ som ingen annan mans,* och så vanställd hans ståtliga gestalt,+ som ingen av människornas*söners – 15  så skall han få många nationer att förskräckt rycka till.+ Inför honom kommer kungar att tillsluta sin mun,+ ty det som inte hade blivit berättat för dem skall de få se, och det som de inte hade hört skall de ägna uppmärksamhet åt.+

Fotnoter

^ El.: ”har fortsatt att få dem att tjuta”.

^ Ordagr.: ”Hur vackra (ljuvliga) på bergen är inte fötterna på den”.

^ ”Din Gud”. Hebr.: ’Elohạjikh.

^ Ordagr.: ”Rösten av [dina ...]”.

^ ”Dina”, fem. sing. i hebr.; syftar tillbaka på ”Sion”.

^ El.: ”ansikte mot ansikte”.

^ ”är er eftertrupp”. Ordagr.: ”samlar upp er”.

^ ”honom”, TSy; 1QIsaMLXXVg: ”dig”.

^ ”som ... mans”. Hebr.: me’ịsh.

^ El.: ”jordemänniskans”. Hebr.: ’adhạm.

I Guds Namn, Barmhärtigaste, Snällaste