I Guds Namn, Allt, Över Allt, Överallt Och Ännu Ytterligare
الله اکبر، فتبارک الّٔله احسن الخالقین
Det är roligt att läsa Guds ord,om man inte missar att se sig som ett barn (!) och vet att läsningen av skriften vore som att läsa en barnbok! Och då man kan draga på munnen för att smila och det ofrivilligt! Tänk på det stycke ur bibeln där Änglar beklagande påstår att människorna blivit som dem! Alltså om man läser utan barn-glasögon då man uppfattar det som att nu människorna är förlorade på grund av ”äpplen”! Men det är inte alls så: Att Änglar säger det med leende och med beundran som ett välkomnande gäst till de nya småttingar i gänget med sina ”hårda” ord! :
الله اکبر، فتبارک الّٔله احسن الخالقین
12|17|15|De förkastade hans stadgar och det förbund som han hade slutit med deras fäder, och de förordningar som han hade givit dem, och följde efter fåfängliga avgudar och bedrevo fåfänglighet, likasom de folk som voro omkring dem, fastän HERREN hade förbjudit dem att göra såsom dessa.|
18|35|13|Se, på fåfängliga böner hör icke Gud, den Allsmäktige aktar icke på slikt;|
18|35|14|allra minst, när du påstår att du icke får skåda honom, att du måste vänta på honom, fastän saken är uppenbar.|
18|36|5|Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.|
18|36|6|Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.|
18|36|7|Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.|
18|36|8|Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,|
18|36|9|så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;|
18|36|10|han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.|
18|36|11|Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.|
18|36|12|Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.|
18|36|13|Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,|
18|36|14|deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.|
18|36|15|Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.|
Stephen Hawking – KOSMOS – En Kort Historia
Sid 49. Ljus som utsänds av ett glödande , ogenomskinligt föremål har i själva verket alltid ett karakteristiskt spektrum, som beror helt på föremålets temp- dess termisk spektrum. Det betyder att vi kan beräkna en stjärnas temp med ledning av dess spektrum. Dessutom finner man att vissa mycket specifika färger fattas i dessa stjärnspektra och de felande färgerna kan variera från stjärna till stjärna. Eftersom vi vet att varje kemisk grundämne absorberar en karakteristisk uppsättning av mycket specifika färger, kan vi bestämma exakt vilka grundämne som finns i stjärnas atomsfär. På 1920 talet, upptäckte astronauter: Uppsättningen av felande färger var densamma som hos ljuset från stjärnorna i vår galax, men det relativa läget för samtliga färger hade förflyttas mot spektrets röda ände. Doppler-effekten: det synliga ljuset består av fluktuationer eller vågor i det elektromagnetiska fältet. Ljusets f är utomordentligt hög & sträcker sig från 4 till 7 hundra miljoner vågor/s. Föreställ dig nu att en ljuskälla ( från en stjärna) på ett fixerat avstånd från oss utsänder ljusvågor med konstant f. De mottagna vågornas f blir förstås lika stor som de utsända vågornas f ; gravitationsfältet hos en ”galax” är inte tillräckligt stark för att spela någon märkbar roll.
{ Fråga: men f har redan påverkats av sin källa, stjärnan? Och kommer att påverkas av jordens gravitation? Men enligt texten i boken:
En annan av den allmänna relativitetsteorins förutsägelse är att tiden tycks gå långsammare i närheten av en massiv kropp, som t ex jorden. Det beror på att det finns ett samband mellan ljusets E och dess högre frekvens, f. När ljuset färdas uppåt i jordens gravitationsfält, förlorar den E och därmed minskar f ( det innebär att tiden mellan en vågkam och nästa vågkam ökar). }
(Här kommer in Doppler-effekten:)
Anta att ljuskällan börjar röra sig mot oss....,. Ljusspektret hos stjärnor som rör sig bort från oss förskjuts åt spektrets röda ände ( rödförskjutning) medan ljuset från stjärnor som rör sig i riktning mot oss får en blåförskjutning. Sambandet mellan f och v kallas för Doppler-effekten.
{ Fråga: Ljus som ( ljud ) våg: Om vågen går upp och ner då det betyder det at det ska finnas något ställe där ljus kan inte finnas? Hmmmmm}
Hubble upptäckte: Galaxernas rödförskjutningens storlek är inte slumpartad, utan är direkt proportionell mot galaxens avstånd från oss; med andra ord: ju längre bort galaxen är desto flyger den iväg från oss: universum är inte statisk, de höll på att utvidga sig. Man borde tidigare ha insett att ett statisk universum snart skulle börja dra ihop sig under gravitationens inverkan. Om utvidgningen är ganska långsam, tvingar gravitationen den med tiden att upphöra och universum börjar sedan dra ihop sig. Om universum emellertid utvidgar sig snabbare än en viss kritisk v, är gravitationen inte stark nog att stoppa expansionen & universum fortsätter att utvidga sig i all oändlighet. (En Raket ska ha en fart på 11 km/sek för att frigöra sig från jordens gravitation).
{ Hmmmm, betyder det att svarta hållet uppehåller jämvikten också med avseende på tyngden i rymden? Med andra ord: ett svarthål ( säg från en fallen stjärna) gör ett kropp (utspridas ?) till rök för att jämvikten i ballongen, universumet ska hållas? Det föds ju hela tiden stjärnor, galaxer med sina egna nya planeter, stjärnor och om det tillkommer hela tiden ny stjärnor då det måste (?) somliga försvinna på något sätt annars gravitation från ny galaxer, kommer att bromsa universums utvidgning? Eller svart material trycks av nya galaxer och kan inte klara sig hur mycket som helst? Och hur mycket en ballong (universum) kan stå emot nya partiklar om det är ett rum för alla stjärnor & galaxer...? Hur mycket kan rummet böjas, finns något gräns? Betyder detta att kärnan, massan hos en svarthål kan inte växa hur mycket som helst, annars rymden kommer att rivas sönder? Och Motsäger dessa Penzias & Wilson ( Alexander Friedmann ) upptäckt? : }
Ryske Alexander Friedmann antagande : Universum tycks alltså se ungefär likadant ut i alla riktningar, förutsatt att man betraktar det i stor skala jfr med avståndet mellan galaxerna & bort ser från småsakliga olikheter. I Friedmanns modell rör sig alla galaxer överallt ifrån varandra. Situationen liknar en ballong med på målade prickar som hela tiden blåses upp. Dessutom åker prickarna snabbare ifrån varandra ju längre det är mellan dem.... I en Friedmann – modell av det första slaget, som utvidgas och sedan åter kollapsar, är rummet krökt mot sig själv, som jordytan. Det har därför ändlig utsträckning. I en modell av den andra slaget, som utvidgas som evigt, är rummet krökt åt andra hållet, som ytan på en sadel.
{ Och nu vet vi att universum kan inte liknas som första fallet: om galaxerna åker ifrån varandra med höga hastigheter?...}
I en Friedmann – modell av det tredje slaget { Blanda inte ihop med ”När kontakt av det tredje slaget”!}, med precis kritisk utvidgningstakt, är rummet platt och därför också oändligt.... A. Penzias & R. Wilson bekräftade genom slump att ”bruset” bekräftar Fridmanns första antagande: Universum ser likadant ut i vilken riktning vi än tittar och detta borde gälla även om vi observerade universum från någon annan utsiktspunkt... Och ”bruset” aldrig varierar med mer än en del på tiotusen, vart man tittar.
{Om nya galaxer ( då man tittar på ballongens skal) uppkommer då det gör att rymden böjas på ballongens skal och ännu mera med nya medlemmar och universumet kommer att vara deformerat på utsidan? Om man läger på svarthål på galaxernas kant kan man då lita på ”bruset”? }
18|36|29|Ja, kan någon fatta molnens* ( Svarthål) utbredning, braket ( Bullret, Krashen, Dånet) som utgår från hans hydda? (Hmmm, alltså svarthål kan höra av sig!?) |
( * intressant att döpa det till moln! )
( Min före översättning som gäller också: * Molnet efter ”träffen”, Du före detta Giganten. )
18|36|30|Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden * höljer han in däri.|
( * Intressant också, men varför kallas just havsgrunden ?! Betyder det att havsgrunden, svarta hålet har en kärna och ett yttre skal? Eller med havsgrunden menas att den är kallt eller den ger också liv? )
( Min före översättning som gäller också : * Molnet efter ”träffen”, Du före detta Giganten.)
18|36|31|Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock NÄRING I RIKLIGT MÅTT.*|
( * Varför då oroliga, arom – hjärtliga folk? Själv jag följer champion chip, men jag hejar på dem som spelar bra, mystisk…)
18|36|32|I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.|*
( * Var är dina kissemisser…)
( Kom ihåg att minföre översättning som gäller också:)
18|37|1|Ja, vid sådant förskräckes mitt hjärta, bävande spritter det upp.|
18|37|2|Hören, hören huru hans (Svarthål) röst ljuder vred, hören dånet som går ut ur hans mun.|
( Jämför med: [31:16 ] “Min Son: Likaså Tyngden* (Av) Allena Senap Gröda, Odlade Säd I En Klippa, Eller Vid Jorden Eller Vid Himlarna, Medelst Gud Ankomma, Guds Stöna*!... )
18|37|3|Han sänder det åstad, så långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar.*|
(* Hmmm, betyder det att det är ”det avgörande, största svarta hålet”?)
18|37|4|Efteråt ryter så dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och på ljungeldarna spar han ej, då hans röst låter höra sig.*|
( * Nya Stjärnor skapas? Och kan det betyda att : ”bruset” (enligt A. Penzias & R. Wilson) kommer från det närmaste svarta hålet till vår jord? )
18|37|5|Ja, underbart dundrar Gud (Allah) med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.*|
( * Jämför med: [31:16 ] “Min Son: Likaså Tyngden* (Av) Allena Senap Gröda, Odlade Säd I En Klippa, Eller Vid Jorden Eller Vid Himlarna, Medelst Gud Ankomma, Guds Stöna*!... )
18|37|6|Se, åt snön* giver han bud: "Fall ned till jorden**", så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.|
( * Snön, Frusen gas ovanpå ”havsgrunden” faller ner till svarta hålets ytan, jorden** )
18|37|7|Därmed fjättrar han ( Gud) alla människors händer*, så att envar som han har skapat kan lära därav.|
( * Ordspråk! Med andra ord : människan blir inte bara hjälplös utan också häppen (inte troligen, men säkert av denna översättning! )
18|37|8|Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.*|
( * Ordspråk! Dem o-troende - som vill försöka översätta Guds ord för sin egen vinning - lämnar slag fältet!)
18|37|9|Från Stjärngemaket kommer då* storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;|
(* Då man har kunnat översätta rätt!)
18|37|10|med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.|
18|37|11|Skyarna lastar han ock med väta* och sprider omkring sina ljungeldsmoln.|
(* Inte svart hål, men vad? Nya (uppfödda) stjärnor? Nej, men nya blivande svarthål)
18|37|12|De måste sväva än hit, än dit, alltefter hans rådslut och de uppdrag de få, vadhelst han ålägger dem på jordens krets.|
18|37|13|Än är det som tuktoris, än med hjälp åt hans jord, än är det med nåd som han låter dem komma.|
18|37|14|Lyssna då härtill, du Job; stanna och betänk Guds under.|
18|37|15|Förstår du på vad sätt Gud styr deras gång och låter ljungeldarna lysa fram ur sina moln?|
( Svarthål har bara en ingång. Och då faller ner nya medlemmar in i svarta hålet , bidrar de nya (varma) fallande gaserna till urladdningar på grund av frusna gaserna ovanpå ”havsgrunden”. Detta innebär att riktningen hos det svarta hålets (rotation) axel ändras.)
18|37|16|Förstår du lagen för skyarnas jämvikt, den Allvises underbara verk?|
( Svarthål håller i schack fördelning av galaxer + temperatur / vikt -jämvikten ute i rymden. Om inte svarthål (ar) hade existerat: då den dynamiska universumet hade hamnat i kaos ( kollapsat) för länge sedan på grund av alla olika, annorlunda ojämna fördelningar av nya galaxer - för universumet saknar ”medvetandet”.)
18|37|17|Förstår du huru kläderna bliva dig så heta, när han låter jorden domna ( bli stel, förlora känslan, somna) under sunnanvinden (sydvinden)?|
[AKJV] How your garments are warm, when he quiets the earth by the south wind?
[ASV] How thy garments are warm, When the earth is still by reason of the south wind,
[BBE] You, whose clothing is warm, when the earth is quiet because of the south wind,
[KJV] How thy garments are warm, when he quieteth the earth by the south wind?
[WEB] You whose clothing is warm, when the earth is still by reason of the south wind?
( Mycket very intressant! Hur kan jorden domnas på grund av sydvinden? Kan det betyda att om svarthål (ar) roterar inte då kommer universum att bli glödande het?
Och vad menas med sydvinden? Som jag sökte på webben såg jag att sydvinden orsakar inte heta! Hmmm... Om jag bor i norden (!) och sydvinden blir stark, kan då norden bli svettig? Om med domna menas att jorden blir tyst? Nej, då det innebär att det blir inga konsekvenser av den enorma kylan!?
Sydvinden är jordens (elektro)magnetism med stor sannolikhet. Men om det är så hur kan en stark magnet stoppa rotationen? Betyder det också att den (roterande) gravitationen slås ut av magnetism? Men hur? Kan det vara så att solen fungerar som magnet så om jordens magnetism blir tillräcklig stark då jorden kommer inte att rotera sig? Kan det betyda att ljus eller andra vågor besitter laddning?
Och då innebär att sydvinden är ”minus” laddat och då solen har plus laddning? Eller svart materiell har plus laddning? Enligt boken förutom svarthål fordras det ännu ett annat material som ska fylla rymden, är den laddad? )
18|37|18|Kan du välva molnhimmelen så som han, så fast som en spegel av gjuten metall?|
[AKJV] Have you with him spread out the sky, which is strong, and as a molten looking glass?
[ASV] Canst thou with him spread out the sky, Which is strong as a molten mirror?
[BBE] Will you, with him, make the skies smooth, and strong as a polished looking-glass?
[KJV] Hast thou with him spread out the sky, which is strong, and as a molten looking glass?
[WEB] Can you, with him, spread out the sky, which is strong as a cast metal mirror?
( Svaret är ja! Om man ville göra det tillsammans med Gud! Ha, ha, ha,...igen...
Men innebär versen att inte bara svarthål är valvformig utan också hela rymden! Och om det är så då det betyder att himlen är inte så stor som vi tror för att vi tittar OCKSÅ på spegeln? Detta innebär att de avlägsna galaxer som flyr från oss med större v än ljuset är bara en inbillad observation? Kanske det betyda att man ser på en (konkav) spegel: med andra ord då galaxerna närmar sig med hög v ser vi dem( spegelbilden) som att de flyger ifrån varandra. Men svaret finns längre fram. Hur många galaxer närmar sig? )
18|37|19|Lär oss då vad vi skola säga till honom; för vårt mörkers skull hava vi intet att lägga fram.|
18|37|20|Ej må det bebådas honom att jag vill tala. Månne någon begär sitt eget fördärv?|
[AKJV] Shall it be told him that I speak? if a man speak, surely he shall be swallowed up.
[ASV] Shall it be told him that I would speak? [1] Or should a man wish that he were swallowed up?[ 1) Or If a man speak, surely he shall be swallowed up ]
[BBE] How may he have knowledge of my desire for talk with him? or did any man ever say, May destruction come on me?
[KJV] Shall it be told him that I speak? if a man speak, surely he shall be swallowed up.
[WEB] Shall it be told him that I would speak? Or should a man wish that he were swallowed up?
18|37|21|Men synes icke redan skenet? Strålande visar han sig ju mellan skyarna, där vinden har gått fram och sopat dem undan.|
[ASV] And now men see not the light which is bright in the skies; But the wind passeth, and cleareth them.
18|37|22|I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät;|
[ASV] Out of the north cometh [1] golden splendor: God hath upon him* terrible majesty.[ 1) Heb gold ]
18|37|23|den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet.|
18|37|24|Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka - dem alla aktar han ej på.|
66|14|1| Och jag fick se Lammet stå på Sions berg, och jämte det ett hundra fyrtiofyra tusen som hade dess namn och dess Faders namn skrivna på sina pannor. Och jag hörde ett ljud från himmelen, likt bruset av stora vatten och dånet av ett starkt tordön; och ljudet som jag hörde var såsom när harpospelare spela på sina harpor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar