I Guds Namn, Barmhärtigaste, Snällaste
1När han nu gick ut ur templet, sade en av hans lärjungar till honom: ”Lärare, se, vilka stenar och vilka byggnader!”2Men Jesus sade till honom: ”Ser du dessa stora byggnader? Här skall alls inte lämnas sten på sten; allt skall bli nerrivet.”
3Och när han satt på Olivberget med templet inom synhåll, började Petrus och Jakob och Johannes och Andreas fråga honom då de var för sig själva:4”Säg oss: När skall dessa ting inträffa, och vad skall vara tecknet på den tid då alla dessa ting skall komma till en avslutning?”5Så Jesus sade till dem: ”Se till att ingen vilseleder er.6Många skall komma på grundval av mitt namn och säga: ’Jag är det’, och de skall vilseleda många.7Dessutom, när ni får höra krig och rykten om krig, bli då inte förfärade; dessa ting måste inträffa, men det är ännu inte slutet.
8Ty nation skall resa sig mot nation och kungarike mot kungarike, det skall vara jordbävningar på den ena orten efter den andra, det skall vara hungersnöd. Detta är början till nödens våndor.
9Men ni, ta er själva i akt; man skall överlämna er åt lokala domstolar, och ni skall bli pryglade i synagogor och ställas inför ståthållare och kungar för min skull, till ett vittnesbörd för dem.10Och de goda nyheterna måste först predikas i alla nationerna.11Men när man för bort er för att överlämna er, var då inte på förhand bekymrade för vad ni skall säga; utan vad som än ges er i den stunden, säg detta; det är nämligen inte ni som talar utan den heliga anden.12Vidare skall en bror utlämna sin egen bror till döden och en far sitt barn, och barn skall sätta sig upp mot föräldrar och sända dem i döden;13och ni skall vara föremål för hat från alla för mitt namns skull. Men den som har hållit ut till slutet, han skall bli räddad.
14Men när ni får se vämjeligheten som vållar ödeläggelse stå där den inte borde (läsaren bör bruka urskillning), då bör de som är i Judeen fly till bergen.15Den som är uppe på taket bör inte gå ner, inte heller gå in för att ta ut något ur sitt hus;16och den som är ute på fältet bör inte vända hem för att hämta sin ytterklädnad.17Ve de kvinnor som väntar barn och de som ammar i de dagarna!18Be oavbrutet att det inte sker om vintern;19ty de dagarna skall bli dagar med en sådan vedermöda som inte har förekommit från början av skapelsen, som Gud skapade, intill den tiden och som inte på nytt skall förekomma.20Ja, om inte Jehova förkortade den tiden, skulle inget kött bli räddat. Men för de utvaldas skull, vilka han har utvalt, har han förkortat den tiden.
21Och om någon då säger till er: ’Titta! Här är Messias.’ ’Titta! Där är han’, så tro det inte.22Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra tecken och under för att om möjligt villa bort de utvalda.23Se er alltså för; jag har sagt er allt på förhand.
24Men i de dagarna, efter denna vedermöda, skall solen förmörkas, och månen skall inte ge sitt sken,25och stjärnorna skall falla från himlen, och de krafter som är i himlarna skall skakas.26Och då skall de se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet.27Och då skall han sända ut änglarna och samla ihop sina utvalda från de fyra vindarna, från jordens ytterkant till himlens ytterkant.
28Lär er nu av liknelsen om fikonträdet: Så snart som dess unga gren blir mjuk och får löven att spricka fram vet ni att sommaren är nära.29Likaså vet ni också, när ni ser detta inträffa, att han är nära, vid dörrarna.30Jag säger er i sanning att denna generation visst inte skall försvinna förrän allt detta inträffar.31Himmel och jord skall försvinna, men mina ord skall inte försvinna.
32Men om den dagen eller timmen vet ingen något, inte ens änglarna i himlen, inte ens Sonen, ingen utom Fadern.33Ta er ständigt i akt, håll er vakna, för ni vet inte när det är den fastställda tiden.34Det är som en man som reste utomlands, som lämnade sitt hus och överlät myndigheten åt sina slavar, gav var och en hans arbete och befallde dörrvaktaren att ständigt vara vaksam.35Var alltså ständigt vaksamma; ni vet ju inte när husets herre kommer, om det blir sent på dagen eller vid midnatt eller då tuppen börjar gala eller tidigt på morgonen;36så att han, när han plötsligt kommer, inte skall finna er sovande.37Men vad jag säger till er, det säger jag till alla: Var ständigt vaksamma.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar