Kommentarer om "JAKTEN PÅ PAPPERSLÖSA"

I Guds Namn, Barmhärtigaste, Snällaste

Ur:

http://www.dn.se/kultur-noje/basta-beatrice-ask

JAKTEN PÅ PAPPERSLÖSA

Bästa Beatrice Ask (BA)

Publicerad den 13 mars 2013

I går svarade justitieminister Beatrice Ask på frågor i riksdagen om det hårt kritiserade projektet Reva, som syftar till att verkställa fler avvisningar av papperslösa i Sverige. I dag skriver författaren Jonas Hassen Khemiri (JHK) om rasismens betydelse för den som i hela sitt liv har erfarit den in på bara huden: ”Jag skriver till dig med en enkel önskan, Beatrice Ask. Jag vill att vi byter skinn och erfarenheter. Kom igen. Vi bara gör det.”

Det är många saker som skiljer oss åt. Du är född i mitten av 50-talet, jag i slutet av 70-talet. Du är kvinna, jag är man. Du är politiker, jag är författare. Men det finns vissa saker som kopplar oss samman. Vi har båda pluggat internationell ekonomi (utan att ta examen). Vi har ungefär samma frisyr (även om hårfärgen skiljer oss åt). Och vi är båda fullvärdiga medborgare i detta land, födda inom dess gränser, förenade via språk, flagga, historia, infrastruktur. Vi är båda lika inför Lagen.

Därför blev jag förvånad när du i torsdags fick frågan av ”P 1 Morgon” om du som justitieminister känner dig oroad över att personer (medborgare, skattebetalare, röstare, ) hävdar att de har blivit stoppade av polisen och frågade på pass enbart på grund av sitt (mörka, icke-blonda, svarthåriga) utseende. Och du svarade:

– Upplevelsen av varför någon har frågat mig kan ju vara väldigt personlig. Det finns tidigare dömda som uppfattar att de alltid är ifrågasatta, fast det syns ju inte på någon att man har begått ett brott. (…) För att göra en bedömning av om polisen arbetar enligt lagar och regler så måste man ha helhetsperspektivet.

Intressant ordval: ”tidigare dömda”. För det är precis det vi är.

Hmmm, menar JHK egentligen?  JHK påstår att BA generaliserat alla som ser inte ut som svensk men JHK gör det själv! Jag välkomnar alla poliser som stoppar mig några gånger varje dag för att hitta sådana som tjuven i tunnelbana som såg till att en pappa blev påkörd av tågen. Och han var efterlyst i annat land. Jag har ingen emot att polisen kollar mig för Lagen behöver infrastruktur och de som sysslar med bedömning av sin egen verksamhet (polisen som skyddar medborgare från brottslingar som landsförrädare, hycklare, parasiter som lär ut pessimism, våldstäck män…)   har kommit på denna lösning, byt skinn och erfarenheter med dem som är insatta i operationen.

Alltså påståendet av ”Upplevelsen av varför någon har frågat mig kan ju vara väldigt personlig” är rätt, alla är olika, någon är höger någon är vänster… någon invandrare vill gärna bo i invandrartätt område någon annan invandrare vill bo inte där, är det fel på somliga invandrare? Någon vill utbilda sig någon vill äga gatan. Någon betalar skatt någon våldtar, är det fel på somliga invandrare?  

Alla vi som är skyldiga tills motsatsen har bevisats.

Exakt! Därför polisen måste kolla, polisen i Sverige kontrollerar inte om vad man har för åsikt till skillnaden från de röda imperialister.

Och eftersom somliga invandrare, flyktingar har sökt asyl av sina egna mörkhyad landsmän och har tydligt och klart sagt att de vill leva fritt och bort från alla möjliga & omöjliga brottslingar (alltså man har dubbel ansvar och skyldighet än de som ofrivilligt föds här i Sverige) och erfarenheter så det är helt klart att dessa rena, ödmjuka, snälla, artiga, tillmötesgående invandrare vill inte att Sverige ska fyllas med dessa brottslingar för dessa laglydiga invandrare av erfarenheter vet att polisen ska ha högsta prioritet för dessa brottslingar annars det ska inte finnas kvar något som heter Sverige att söka asyl.    

När blir en personlig upplevelse en rasistisk struktur?

- då en brottsling skyller på en rasistisk polis,

- då en efterspanat utländsk utifrån sin egen erfarenhet vill inte möta polisen,

- då en hycklare måste visa sin artighet,

- då en våldstäck man blir rädd att en polis känner igen honom,

- …

- Och de goda, felfria, självsäkra hälsar varmt poliser.

När blir den diskriminering, förtryck, våld?

- då en av de ovannämnda vägrar att följa polisen,.

- då en hjärntvättat ser polisen som fiende,

- då en hjärntvättare ropar efter hjälp och den snälla polisen blir tagen…

Och hur kan ett ”helhetsperspektiv” utesluta en stor del av medborgarnas personliga upplevelser? Vilka upplevelser räknas?

- svaret finns ovan.

Jag skriver till dig med en enkel önskan, Beatrice Ask. Jag vill att vi byter skinn och erfarenheter. Kom igen. Vi bara gör det. Du har ju aldrig varit främmande för lite skruvade idéer (jag minns fortfarande ditt omtvistade förslag om att alla sexköpare borde få ett gredelint kuvert hemskickat).

- Jag rekommenderar att författaren, JHK att tillbringa 24 timmar med en sexuellbrytare, invandrare. Eller med en läkare från karolinska sjukhuset, invandrare.  Eller med en polis, invandrare. Eller med en i gäng, invandrare.

I 24 timmar lånar vi varandras kroppar.

- Åk en 24 timmar resa med buss fullt av invandrare, högljudd snackande. 

Först går jag in i din kropp för att fatta känslan av hur det är att leva som kvinna i en patriarkal politikervärld.

- Umgås 24 timmar med en några invandrare som kommer från … JHK vet…

(Borde en rasist säga dessa?)

Sen lånar du mitt skinn för att förstå att när du kommer ut på gatan, ned i tunnelbanan, in i köpcentret och ser polismännen stå där, med Lagen på sin sida, med rätten att närma sig dig och be dig bevisa din oskuld så väcker det minnen till liv.

Enligt JHK själv:

”Och vi är båda fullvärdiga medborgare i detta land, födda inom dess gränser, förenade via språk, flagga, historia, infrastruktur. Vi är båda lika inför Lagen.”

Det är ju Lagen JHK pratar om det. Alltså varför tar man illa upp? Kollar polisen på hans åsikt? Skrattar polisen åt honom? Kallar polisen honom svartskalle? Gör polisen dessa på skoj? Vad då bevisa sin oskuld?! Man visar att man har respekterat Lagen alltså vistas enligt Lagen i Sverige annars infrastrukturen kollapsar, eller? Eller ska man fylla på (Jag är själv flykting) Sverige tills  infrastrukturen kollapsar? Vi vet (!) att svenskar och deras representer som polis är ju rasister och eftersom invandrare får inte jobb, utbildning… då man ska gissa sig fram om hur alla dessa ska försörja sig … och då det ska inte finnas något infrastruktur kvar och då Lagen är meningslös, eller? Om JHK byter skyn med invandrarministern då? Ska han fylla på Sverige med 80 miljoner iranier? För alla har ju sina erfarenheter och vad skulle 9 miljoner röst betyda för något? Då jag undrar om JHK ska vilja bo kvar i Sverige, om han är vid liv, om Sverige kallas fortfarande Sverige…. Om JHK hade utbyt erfarenheter med Lenins barndom då? Även om man byter erfarenheter med någon betyder det inte att man ska förstå varandra, man kan antingen behålla sina värderingar eller byta åsikt & kanske radikalare än med den som har utbyt åsikt. I Sverige man har den kunskap, utbildning som krävs för sin tjänst, ämbete, det är inte ett rött land. Och erfarenheter vägs av , föräldrar, personlig uppväxt, social-kulturellt bakgrund, omgivning, religion, intelligens, utbildning…

Andra övergrepp, andra uniformer, andra blickar. Och nej, vi behöver inte gå så långt som till andravärldskrigs-Tyskland eller åttiotals-Sydafrika.

- Här JHK jämför den svenska polisen med nazister! Svenska polisen söker efter de hycklande brottslingar som kommer hit och utnyttjar infrastrukturen, Lagen och skrattar åt alla svenskar för alla svenskar är ju rasister och polisen jobbar åt rasister, eller? 

Det räcker med vår svenska närhistoria, en rad slumpmässiga upplevelser som vår gemensamma kropp plötsligt minns.

Att vara sex år och landa på Arlanda, i vårt gemensamma hemland. Vi går mot tullen, med en pappa som har handsvett, som harklar sig, som rättar till frisyren och bättrar på putsen på skorna mot knävecken. Två gånger kontrollerar han att det svenska passet ligger i rätt innerficka. Alla rosafärgade människor släpps förbi. Men vår pappa stoppas. Och vi tänker: Det kanske var slumpen. Att vara tio år gammal och se samma scen upprepas. Det kanske var hans brytning. Att vara tolv och se samma scen. Det kanske var hans håliga bag med det trasiga blixtlåset. Att vara fjorton, sexton, arton.

- JHK generaliserar igen och drar intressanta icke dolda slutsatser! Har alla invandrare råkat ut för det? Jag skulle skaka hand, tusen gånger med polisen som bara gav mig mitt pass! Om jag har råkat åt för en rasistisk läkare eller av en som medicinerat fel, är jag berättigad att slå min granne som är läkare?

Att vara sju och börja skolan och få en introduktion till samhället av en pappa som redan då var livrädd för att hans utanförskap skulle gå i arv till sina barn. Han säger:

”När man ser ut som vi så måste man alltid vara tusen gånger bättre än alla andra för att inte bli nekad.”

- JHK borde veta att en mans erfarenhet av omgivning är beroende av vilka han umgås, hans utbildning, hans bedömning, hans ställande förväntningar/villkor (medvetna, omedvetna) på andra, på sig själv, hans inbyggda kultur, kultur krock, människosyn, tillvaro syn, religion, ….   

”Varför då?”

”För att alla är rasister”

”Är du rasist?”

”Alla utom jag.”

För det är precis så rasismen funkar. Den är aldrig en del av vår skuld, vår historia, vår dna. Den finns alltid någon annanstans, aldrig här, i mig, i oss.

- Om det är så som jag fattar, då rasister som var på JHK fader, hade rätt! För om jag träffar (och vet att alla) är rasister då jag lämnar Sverige.  JHK fader var inte stark nog. Han kunde ha åkt till något annat icke rasistisk land. Han kunde ha demonstrerat vid invandrarverkets huvudkontor och upplyst nya anlända flyktingar att

”sök inte asyl här för alla är rasister och man ska inte tillåta er att utbilda er, försörja er, eller leva fritt. Man ville ge er tak över huvud bara att skratta åt er, förödmjuka er, kasta bort ert liv precis som de har gjort med mig och med min son. Och det värsta av allt är de dödar självförtroendet och då man ska leva i misär i ett rasistiskt land resten av sitt liv”.

Detta ifall om man är hederligt och mänskligt och har hjärta för man ska ju dela sin erfarenhet med andra och minst 24 timmar för att de andra ska inte falla för fällan.

När man har underrättat alla världens flyktingar att somliga länder är rasistiska, ska man själv lämna dessa förbannade länder. Och då ska jag göra det också när den sista har åkt ut.   Dessutom nu Iran ville inte ha flyktingar tillbaka varför ville man inte ha ersättning från Iran? Hmmm vill Iran belasta de rasistiska västen, ekonomisk?

Att vara åtta och kolla på actionfilmer där mörka män våldtar (som en gäng invandrare?), svär gutturalt (som Irans Åsna) , slår sina kvinnor (mörkhyad Taliban?) , kidnappar sina barn (har inte somliga mörka invandrare gjort det?) , manipulerar och ljuger och rånar och misshandlar (Som de röda iranier eller som somliga muslimer?). Att vara sexton, nitton, tjugo, trettiotvå och se samma pappfigurer återanvändas igen och igen

- Var Nazister mörkhåriga? Manipulerar JHK igen? Var Lenin mörkhårig?  Irans ledare till Åsna? Che?  Mao? Saddam?  Assad? … Eller JHK har sållat somliga filmer, dokument, fakta?

Att vara nio och bestämma sig för att bli klassens plugghäst, världens bästa ögontjänare. Allt går enligt planerna och det är bara när vi har vikarie som någon automatiskt utgår från att vi är klassens bråkstake.

Om man viker av betyder inte att man är bråkstake, viker av vad? Om man bråkar, om man misshandlar om man mobbar då kallas man för bråkstake, känner JHK igen sig?

Att vara tio och bli jagad av skinheads för första men inte sista gången.

Alltså JHK fader bodde i skinheads område inte i Rinkeby, därav trauman.

De får syn på vår gemensamma kropp vid fullgubbsbänken nedanför Högalidskyrkan, de vrålar, vi springer, vi gömmer oss i en port, blodsmak i munnen, vårt gemensamma hjärta harbultar hela vägen hem.

Här JHK erkänner att hans far inte var stark nog att skydda sin son och flyttade inte tillbaka till icke rasistiska land.

Att vara elva och läsa seriealbum där orientaler är mystiskt exotiska, vackert brunögda, sensuella (men samtidigt svekfulla).

Här JHK erkänner att inte påläst om vänsters främsta budskap och dåvarande deras berömda ställning i världen.

Att vara tolv och åka in till Mega Skivakademin för att provlyssna cd:s och varje gång vi kommer dit så börjar väktarna cirkulera som hajar, de pratar i walkie-talkies, de förföljer på bara några meters avstånd. Och vi försöker spela normala, vi anstränger oss för att använda ett maximalt okriminellt kroppsspråk. Gå normalt, Beatrice.

Menar han Mega Skivakademin i plattan, Stockholm som jag brukade vara där?

Andas som vanligt. Närma dig den där cd-hyllan och sträck dig efter den där Tupacskivan på ett sätt som visar att du inte planerar att stjäla den. Men väktarna fortsätter spana och någonstans, långt här inne, djupt i vår gemensamma kropp, finns nog en skamfylld njutning av att få smaka på den där strukturen som fångade våra pappor, att få en förklaring till varför våra pappor aldrig lyckades här, varför deras drömmar dog i ett hav av returnerade ansökningsbrev.

I den mörkhyad Iran man varken kan köpa musik eller prova något.

Och garanti: man får byta erfarenheter med somliga…

Att vara tretton och börja hänga på fritids­gården och höra historierna. Kompisens storebror, som tjafsade emot med Norrmalmspolisen och blev inslängd i en piketbuss och sen dumpades med blodig näsa i Nacka.

Hmmm,… i de mörkhyad Iran hade man…..

Kompisens kusin som blev indragen och misshandlad av väktare i det där lilla rummet på Slussens tunnelbaneperrong (telefonkataloger på låren för att det inte skulle bli blåmärken).

Här JHK erkänner i vilka kretsar han umgicks, var fanns skinheads?

Pappas kompis N som hittades av en polispatrull och blev instängd i en fyllecell eftersom han sluddrade och först dagen efter märkte poliserna att något var fel och på akuten upptäckte de hjärnblödningen och på begravningen sa hans tjej: Om de bara hade ringt mig så hade jag ju kunnat berätta att han inte drack alkohol.

Ska poliskåren brännas?

Hans tjej sade inte detta: Om Ns far eller N eller hans mor eller någon annan i familjen hade lämnat en lapp på pappas halskedja då pappa skullen inte vara död. Alltså man hade inte lämnat ansvaret till någon annan. 

Att vara tretton och ett halvt och leva i en stad som är under belägring av en man med gevär och lasersikte, en person som skjuter elva svarthåriga män på sju månader utan att polisen ingriper.

Här visar vilken ställning han har till polisen, och han behöver inte be om ursäkt, mörkhyad polis i ett mörkhyat land hade visat honom… .

Och vår gemensamma hjärna börjar tänka att det alltid är muslimerna som råkar värst ut, alltid de med arabiska namn som har minst makt (och helt förtränga gångerna när andra strukturer styrde – som när killen i skolan som alla kallade ”juden” kedjades fast i ett galler med ett hänglås i jeanshällan, och alla bara skrattade när han försökte komma loss, han skrattade också, han försökte skratta, skrattade vi?)

Menar JHK att de röda revolutionärerna har lyckat att vända 1 miljard muslimer mot de rasistiska väst?

Att vara fjorton och komma ut från McDonald’s på Hornsgatan och bli frågad på legg av två poliser. Att vara femton och sitta utanför en Expertbutik när en polispiket stannar till, två poliser kommer ut, ber om legg, frågar vad som händer i kväll. Sen hoppar de tillbaka in i bilen.

Och hela tiden en kamp inombords. En röst säger: De har ingen jävla rätt att döma oss på förhand. De får för i helvete inte spärra av staden med sina uniformer.

Menar JHK att det hade hänt något som polisen hade spärrat området? Eller det brukade hända något och då polisen brukade spärra området? Hur mycket av skattebetalarnas pengar försvann på grund av motåtgärderna? 

De är förbjudna att göra oss otrygga i våra egna kvarter.

- Här JHK erkänner att han tillhörde gänget, för somliga gängen, mörkhyad har sina egna kvarter enligt en dokument som visades, det gällde Malmö. Men JHK borde förstå att skinheads hade också sina egna kvarter och hans far bara förstådd inte inneborden av egen kvarter och stör inte oss: ”Jävla poliser och deras påhittade Lag, de borde först ringa och be om tillåtelse att passera området.”

Men den andra rösten säger: Tänk om det var vårt fel. Vi snackade nog för högt. Vi hade luvtröjor och sneakers på oss. Vi hade för stora jeans med misstänkt många fickor. Vi gjorde misstaget att ha en brottsbenägen hårfärg.

- Här JHK erkänner att han ÄR rasist och bor i fel land tack vare hans okunnige far. 

Vi kunde ha valt mindre melanin i våra hudar. Vi råkade ha efternamn som påminde det här lilla landet om att det är en del av en större värld. Vi var unga. Allt skulle så klart förändras när vi blev äldre.

- Nu när JHK är äldre och kan ta ansvar för sig själv kan åka till en icke rasistisk land där han kan upplysa flyktingar om de rasistiska nordbor och lämna dessa rasister som är avundsjuka och tillåter inte flyktingar bygga deras fördärvade land.

Och vår gemensamma kropp växte, Beatrice Ask. Vi slutade hänga på fritidsgården, vi ersatte luvtröjan med en svart rock, kepsen med en halsduk. Vi slutade spela basket och började plugga ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. En dag stod vi utanför Centralstationen i Stockholm och skrev en anteckning i ett kollegieblock (för även om vi pluggade ekonomi så hade vi en hemlig dröm om att bli författare). Plötsligt kom det fram någon på vår högra sida, en bred man med öronsnäcka: ”Hur är läget?” Han bad om legitimation och sen tryckte han upp våra armar i ett polisgrepp och transporterade oss mot piketbussen där vi tydligen skulle sitta i väntan på att han skulle få klartecken på att vi verkligen var de vi sa att vi var.

Tydligen matchade vi ett signalement. Tydligen såg vi ut som någon annan.

Alla poliser borde skaffa sig den 6:e sinnen annars finns det risk för att mörkhyad personer bli rasister och lämna landet.

I tjugo minuter satt vi där i polisbilen. Ensamma. Fast ändå inte ensamma. För hundratals människor passerade. Och de tittade in på oss med en blick som viskade:

”Där. En till. Ännu en som beter sig helt i enlighet med våra fördomar.”

- Här igen, han erkänner att han ÄR rasist.

Och jag önskar att du hade varit med mig i polispiketen, Beatrice Ask. Men du var inte det. Jag satt där ensam. Och jag mötte alla förbipasserande blickar och försökte signalera att jag inte var skyldig, att jag bara hade stått på en plats och sett ut på ett visst sätt. Men det är svårt att argumentera för sin oskuld i baksätet av en polisbuss.

Jag kan också önska: Jag önskar att BA kunde umgås med dem som inte åkte med polispiketen. Som de som pluggade sig dag och natt (fast det var nästan omöjligt i ett rasistiskt land som grattis utbildade mörkhyade studenter från andra länder ).

Med dem som inte ägde några kvarter.

Med de som åkte med sin svenska vänner och våldtog inte några. Med dem som var ute men inte i de spärrade områden.

Med dem som jobbade / jobbar hederligt och har inte tid att gå och hjärntvätta folk.

Med de som lär sina barn att här i Sverige man äger inte kvarter. Med som lärde sina barn att man ska inte se polisen som fiende. Med dem som lär sina barn att man ska inte generalisera.

Med dem som lämnar Sverige frivilligt på grund av den utbredda rasismen.

Oh… orkar inte mer att gå igenom hela artikeln, min rasistiske granne gillar inte min bön som jag ropar högt i rymden särskilt tidigt på morgon. Undrar hur mycket han förbannar också min Gud. Om jag kunde bara flytta bort från detta helvete….

I Guds Namn, Barmhärtigaste, Snällaste