I Guds Namn,
Barmhärtigaste, Snällaste
Ur:
JAKTEN PÅ PAPPERSLÖSA
Bästa Beatrice Ask (BA)
Publicerad den 13 mars 2013
I går svarade justitieminister Beatrice Ask på frågor i
riksdagen om det hårt kritiserade projektet Reva, som syftar till att
verkställa fler avvisningar av papperslösa i Sverige. I dag skriver författaren
Jonas Hassen Khemiri (JHK) om rasismens
betydelse för den som i hela sitt liv har erfarit den in på bara huden: ”Jag
skriver till dig med en enkel önskan, Beatrice Ask. Jag vill att vi byter skinn
och erfarenheter.
Kom igen. Vi bara gör det.”
Det är många saker som skiljer oss åt. Du är född i mitten
av 50-talet, jag i slutet av 70-talet. Du är kvinna, jag är man. Du är
politiker, jag är författare. Men det finns vissa saker som kopplar oss samman.
Vi har båda pluggat internationell ekonomi (utan att ta examen). Vi har ungefär
samma frisyr (även om hårfärgen skiljer oss åt). Och vi är båda fullvärdiga
medborgare i detta land, födda inom dess gränser, förenade via språk, flagga,
historia, infrastruktur.
Vi är båda lika inför Lagen.
Därför blev jag förvånad när du i torsdags fick frågan av
”P 1 Morgon” om du som justitieminister känner dig oroad över att personer
(medborgare, skattebetalare, röstare, ) hävdar att de har blivit stoppade av
polisen och frågade på pass enbart på grund av sitt (mörka, icke-blonda,
svarthåriga) utseende. Och du svarade:
– Upplevelsen av varför någon har frågat mig kan ju vara
väldigt personlig. Det finns tidigare dömda som uppfattar att de alltid är
ifrågasatta, fast det syns ju inte på någon att man har begått ett brott. (…)
För att göra en bedömning
av om polisen arbetar enligt lagar och regler så måste man ha
helhetsperspektivet.
Intressant ordval: ”tidigare dömda”. För det är precis det
vi är.
Hmmm, menar JHK egentligen? JHK påstår att BA generaliserat
alla som ser inte ut som svensk men JHK gör det själv! Jag välkomnar alla
poliser som stoppar mig några gånger varje dag för att hitta sådana som tjuven
i tunnelbana som såg till att en pappa blev påkörd av tågen. Och han var
efterlyst i annat land. Jag har ingen emot att polisen kollar mig för Lagen behöver infrastruktur och de som sysslar med bedömning av sin egen verksamhet (polisen som skyddar medborgare från
brottslingar som landsförrädare, hycklare, parasiter som lär ut pessimism,
våldstäck män…) har kommit på denna
lösning, byt skinn och erfarenheter med dem som är insatta i operationen.
Alltså påståendet av ”Upplevelsen
av varför någon har frågat mig kan ju vara väldigt personlig” är rätt, alla är
olika, någon är höger någon är vänster… någon invandrare vill gärna bo i
invandrartätt område någon annan invandrare vill bo inte där, är det fel på somliga
invandrare? Någon vill utbilda sig någon vill äga gatan. Någon betalar skatt
någon våldtar, är det fel på somliga invandrare?
Alla vi som är skyldiga tills motsatsen har bevisats.
Exakt! Därför polisen måste kolla, polisen
i Sverige kontrollerar inte om vad man har för åsikt till skillnaden från de
röda imperialister.
Och eftersom somliga invandrare,
flyktingar har sökt asyl av sina egna
mörkhyad landsmän och har tydligt och
klart sagt att de vill leva fritt och bort från alla möjliga & omöjliga
brottslingar (alltså man har dubbel ansvar och skyldighet än de som ofrivilligt
föds här i Sverige) och erfarenheter
så det är helt klart att dessa rena, ödmjuka, snälla, artiga, tillmötesgående
invandrare vill inte att Sverige ska fyllas med dessa brottslingar för dessa laglydiga
invandrare av erfarenheter
vet att polisen ska ha högsta prioritet för dessa brottslingar annars det ska
inte finnas kvar något som heter Sverige att söka asyl.
När blir en personlig upplevelse en rasistisk struktur?
- då en brottsling skyller på en
rasistisk polis,
- då en efterspanat utländsk
utifrån sin egen erfarenhet vill inte möta polisen,
- då en hycklare måste visa sin
artighet,
- då en våldstäck man blir rädd att
en polis känner igen honom,
- …
- Och de goda, felfria, självsäkra
hälsar varmt poliser.
När blir den diskriminering, förtryck, våld?
- då en av de ovannämnda vägrar att
följa polisen,.
- då en hjärntvättat ser polisen
som fiende,
- då en hjärntvättare ropar efter
hjälp och den snälla polisen blir tagen…
Och hur kan ett ”helhetsperspektiv” utesluta en stor del av
medborgarnas personliga upplevelser? Vilka upplevelser räknas?
- svaret finns ovan.
Jag skriver till dig med en enkel önskan, Beatrice Ask. Jag
vill att vi byter skinn och erfarenheter. Kom igen. Vi bara gör det. Du har ju
aldrig varit främmande för lite skruvade idéer (jag minns fortfarande ditt
omtvistade förslag om att alla sexköpare borde få ett gredelint kuvert
hemskickat).
- Jag rekommenderar att
författaren, JHK att tillbringa 24 timmar med en sexuellbrytare, invandrare.
Eller med en läkare från karolinska sjukhuset, invandrare. Eller med en polis, invandrare. Eller med en
i gäng, invandrare.
I 24 timmar lånar vi varandras kroppar.
- Åk en 24 timmar resa med buss
fullt av invandrare, högljudd snackande.
Först går jag in i din kropp för att fatta känslan av hur
det är att leva som kvinna i en patriarkal politikervärld.
- Umgås 24 timmar med en några
invandrare som kommer från … JHK vet…
(Borde en rasist säga dessa?)
Sen lånar du mitt skinn för att förstå att när du kommer ut
på gatan, ned i tunnelbanan, in i köpcentret och ser polismännen stå där, med
Lagen på sin sida, med rätten att närma sig dig och be dig bevisa din oskuld så
väcker det minnen till liv.
Enligt JHK själv:
”Och vi är båda fullvärdiga
medborgare i detta land, födda inom dess gränser, förenade via språk, flagga,
historia, infrastruktur.
Vi är båda lika inför Lagen.”
Det är ju Lagen JHK pratar om det. Alltså varför tar
man illa upp? Kollar polisen på hans åsikt? Skrattar polisen åt honom? Kallar
polisen honom svartskalle? Gör polisen dessa på skoj? Vad då bevisa sin
oskuld?! Man visar att man har respekterat Lagen alltså vistas enligt Lagen i Sverige annars infrastrukturen
kollapsar, eller? Eller ska man fylla på (Jag är själv flykting) Sverige
tills infrastrukturen kollapsar? Vi vet (!) att svenskar
och deras representer som polis är ju rasister och eftersom invandrare får inte
jobb, utbildning… då man ska gissa sig fram om hur alla dessa ska försörja sig …
och då det ska inte finnas något infrastruktur kvar och då Lagen är meningslös, eller? Om JHK byter skyn med
invandrarministern då? Ska han fylla på Sverige med 80 miljoner iranier? För
alla har ju sina erfarenheter
och vad skulle 9 miljoner röst betyda för något? Då jag undrar om JHK ska vilja
bo kvar i Sverige, om han är vid liv, om Sverige kallas fortfarande Sverige…. Om
JHK hade utbyt erfarenheter
med Lenins barndom då? Även om man byter erfarenheter med någon betyder det
inte att man ska förstå varandra, man kan antingen behålla sina värderingar
eller byta åsikt & kanske radikalare än med den som har utbyt åsikt. I
Sverige man har den kunskap, utbildning som krävs för sin tjänst, ämbete, det
är inte ett rött land. Och erfarenheter vägs av , föräldrar, personlig uppväxt,
social-kulturellt bakgrund, omgivning, religion, intelligens, utbildning…
Andra övergrepp, andra uniformer, andra blickar. Och nej, vi
behöver inte gå så långt som till andravärldskrigs-Tyskland eller
åttiotals-Sydafrika.
- Här JHK jämför den svenska
polisen med nazister! Svenska polisen söker efter de hycklande brottslingar som
kommer hit och utnyttjar infrastrukturen,
Lagen och skrattar åt alla svenskar för alla svenskar är ju rasister och
polisen jobbar åt rasister, eller?
Det räcker med vår svenska närhistoria, en rad slumpmässiga
upplevelser som vår gemensamma kropp plötsligt minns.
Att vara sex år och landa på Arlanda, i vårt gemensamma
hemland. Vi går mot tullen, med en pappa som har handsvett, som harklar sig,
som rättar till frisyren och bättrar på putsen på skorna mot knävecken. Två
gånger kontrollerar han att det svenska passet ligger i rätt innerficka. Alla
rosafärgade människor släpps förbi. Men vår pappa stoppas. Och vi tänker: Det
kanske var slumpen. Att vara tio år gammal och se samma scen upprepas. Det
kanske var hans brytning. Att vara tolv och se samma scen. Det kanske var hans
håliga bag med det trasiga blixtlåset. Att vara fjorton, sexton, arton.
- JHK generaliserar igen och drar
intressanta icke dolda slutsatser! Har alla invandrare råkat ut för det? Jag
skulle skaka hand, tusen gånger med polisen som bara gav mig mitt pass! Om jag
har råkat åt för en rasistisk läkare eller av en som medicinerat fel, är jag
berättigad att slå min granne som är läkare?
Att vara sju och börja skolan och få en introduktion till
samhället av en pappa som redan då var livrädd för att hans utanförskap skulle
gå i arv till sina barn. Han säger:
”När man ser ut som vi så måste man alltid vara tusen gånger
bättre än alla andra för att inte bli nekad.”
- JHK borde veta att en mans
erfarenhet av omgivning är beroende av vilka han umgås, hans utbildning, hans
bedömning, hans ställande förväntningar/villkor (medvetna, omedvetna) på andra,
på sig själv, hans inbyggda kultur, kultur krock, människosyn, tillvaro syn,
religion, ….
”Varför då?”
”För att alla är rasister”
”Är du rasist?”
”Alla utom jag.”
För det är precis så rasismen funkar. Den är aldrig en del
av vår skuld, vår historia, vår dna. Den finns alltid någon annanstans, aldrig
här, i mig, i oss.
- Om det är så som jag fattar, då rasister
som var på JHK fader, hade rätt! För om jag träffar (och vet att alla) är
rasister då jag lämnar Sverige. JHK fader
var inte stark nog. Han kunde ha åkt till något annat icke rasistisk land. Han kunde
ha demonstrerat vid invandrarverkets huvudkontor och upplyst nya anlända
flyktingar att
”sök inte asyl här för alla är
rasister och man ska inte tillåta er att utbilda er, försörja er, eller leva
fritt. Man ville ge er tak över huvud bara att skratta åt er, förödmjuka er,
kasta bort ert liv precis som de har gjort med mig och med min son. Och det
värsta av allt är de dödar självförtroendet och då man ska leva i misär i ett rasistiskt
land resten av sitt liv”.
Detta ifall om man är hederligt och
mänskligt och har hjärta för man ska ju dela sin erfarenhet med andra och minst 24 timmar för att
de andra ska inte falla för fällan.
När man har underrättat alla
världens flyktingar att somliga länder är rasistiska, ska man själv lämna dessa
förbannade länder. Och då ska jag göra det också när den sista har åkt ut. Dessutom
nu Iran ville inte ha flyktingar tillbaka varför ville man inte ha ersättning
från Iran? Hmmm vill Iran belasta de rasistiska västen, ekonomisk?
Att vara åtta och kolla på actionfilmer där mörka män
våldtar (som en gäng invandrare?), svär
gutturalt (som Irans Åsna) , slår sina kvinnor
(mörkhyad Taliban?) , kidnappar sina barn (har inte somliga mörka invandrare gjort det?) ,
manipulerar och ljuger och rånar och misshandlar (Som
de röda iranier eller som somliga muslimer?). Att vara sexton, nitton,
tjugo, trettiotvå och se samma pappfigurer återanvändas igen och igen
- Var Nazister mörkhåriga? Manipulerar
JHK igen? Var Lenin mörkhårig? Irans
ledare till Åsna? Che? Mao? Saddam? Assad? … Eller JHK har sållat somliga filmer,
dokument, fakta?
Att vara nio och bestämma sig för att bli klassens
plugghäst, världens bästa ögontjänare. Allt går enligt planerna och det är bara
när vi har vikarie som någon automatiskt utgår från att vi är klassens
bråkstake.
Om man viker av betyder inte att man är bråkstake, viker av vad? Om man
bråkar, om man misshandlar om man mobbar då kallas man för bråkstake, känner
JHK igen sig?
Att vara tio och bli jagad av skinheads för första men inte
sista gången.
Alltså JHK fader bodde i skinheads
område inte i Rinkeby, därav trauman.
De får syn på vår gemensamma kropp vid fullgubbsbänken
nedanför Högalidskyrkan, de vrålar, vi springer, vi gömmer oss i en port,
blodsmak i munnen, vårt gemensamma hjärta harbultar hela vägen hem.
Här JHK erkänner att hans far inte
var stark nog att skydda sin son och flyttade inte tillbaka till icke
rasistiska land.
Att vara elva och läsa seriealbum där orientaler är mystiskt
exotiska, vackert brunögda, sensuella (men samtidigt svekfulla).
Här JHK erkänner att inte påläst om
vänsters främsta budskap och dåvarande deras berömda ställning i världen.
Att vara tolv och åka in till Mega Skivakademin för att
provlyssna cd:s och varje gång vi kommer dit så börjar väktarna cirkulera som
hajar, de pratar i walkie-talkies, de förföljer på bara några meters avstånd.
Och vi försöker spela normala, vi anstränger oss för att använda ett maximalt
okriminellt kroppsspråk. Gå normalt, Beatrice.
Menar han Mega Skivakademin i
plattan, Stockholm som jag brukade vara där?
Andas som vanligt. Närma dig den där cd-hyllan och sträck
dig efter den där Tupacskivan på ett sätt som visar att du inte planerar att
stjäla den. Men väktarna fortsätter spana och någonstans, långt här inne, djupt
i vår gemensamma kropp, finns nog en skamfylld njutning av att få smaka på den
där strukturen som fångade våra pappor, att få en förklaring till varför våra
pappor aldrig lyckades här, varför deras drömmar dog i ett hav av returnerade
ansökningsbrev.
I den mörkhyad Iran man varken
kan köpa musik eller prova något.
Och garanti: man får byta
erfarenheter med somliga…
Att vara tretton och börja hänga på fritidsgården och höra
historierna. Kompisens storebror, som tjafsade emot med Norrmalmspolisen
och blev inslängd i en piketbuss och sen dumpades med blodig näsa i Nacka.
Hmmm,… i de mörkhyad Iran hade man…..
Kompisens kusin som blev indragen och misshandlad av väktare
i det där lilla rummet på Slussens tunnelbaneperrong (telefonkataloger på låren
för att det inte skulle bli blåmärken).
Här JHK erkänner i vilka kretsar han
umgicks, var fanns skinheads?
Pappas kompis N som hittades av en polispatrull och blev
instängd i en fyllecell eftersom han sluddrade och först dagen efter märkte
poliserna att något var fel och på akuten upptäckte de hjärnblödningen och på
begravningen sa hans tjej: Om de bara hade ringt mig så hade jag ju kunnat
berätta att han inte drack alkohol.
Ska poliskåren brännas?
Hans tjej sade inte detta: Om Ns
far eller N eller hans mor eller någon annan i familjen hade lämnat en lapp på
pappas halskedja då pappa skullen inte vara död. Alltså man hade inte lämnat
ansvaret till någon annan.
Att vara tretton och ett halvt och leva i en stad som är
under belägring av en man med gevär och lasersikte, en person som skjuter elva
svarthåriga män på sju månader utan att polisen ingriper.
Här visar vilken ställning han har
till polisen, och han behöver inte be om ursäkt, mörkhyad polis i ett mörkhyat
land hade visat honom… .
Och vår gemensamma hjärna börjar tänka att det alltid är
muslimerna som råkar värst ut, alltid de med arabiska namn som har minst makt
(och helt förtränga gångerna när andra strukturer styrde – som när killen i
skolan som alla kallade ”juden” kedjades fast i ett galler med ett hänglås i
jeanshällan, och alla bara skrattade när han försökte komma loss, han skrattade
också, han försökte skratta, skrattade vi?)
Menar JHK att de röda revolutionärerna
har lyckat att vända 1 miljard muslimer mot de rasistiska väst?
Att vara fjorton och komma ut från McDonald’s på Hornsgatan
och bli frågad på legg av två poliser. Att vara femton och sitta utanför en
Expertbutik när en polispiket stannar till, två poliser kommer ut, ber om legg,
frågar vad som händer i kväll. Sen hoppar de tillbaka in i bilen.
Och hela tiden en kamp inombords. En röst säger: De har
ingen jävla rätt att döma oss på förhand. De får för i helvete inte spärra
av staden med sina uniformer.
Menar JHK att det hade hänt något
som polisen hade spärrat området? Eller det brukade hända något och då polisen
brukade spärra området? Hur mycket av skattebetalarnas pengar försvann på grund
av motåtgärderna?
De är förbjudna att göra oss otrygga i våra egna kvarter.
- Här JHK erkänner att han tillhörde
gänget, för somliga gängen, mörkhyad har sina egna kvarter enligt en
dokument som visades, det gällde Malmö. Men JHK borde förstå att skinheads hade
också sina egna kvarter och hans far bara förstådd inte inneborden av egen
kvarter och stör inte oss: ”Jävla poliser och deras påhittade Lag, de borde först ringa
och be om tillåtelse att passera området.”
Men den andra rösten säger: Tänk om det var vårt fel. Vi
snackade nog för högt. Vi hade luvtröjor och sneakers på oss. Vi hade för stora
jeans med misstänkt många fickor. Vi gjorde misstaget att ha en brottsbenägen
hårfärg.
- Här JHK erkänner att han ÄR
rasist och bor i fel land tack vare hans okunnige far.
Vi kunde ha valt mindre melanin i våra hudar. Vi råkade ha
efternamn som påminde det här lilla landet om att det är en del av en större
värld. Vi var unga. Allt skulle så klart förändras när vi blev äldre.
- Nu när JHK är äldre och kan ta
ansvar för sig själv kan åka till en icke rasistisk land där han kan upplysa
flyktingar om de rasistiska nordbor och lämna dessa rasister som är avundsjuka
och tillåter inte flyktingar bygga deras fördärvade land.
Och vår gemensamma kropp växte, Beatrice Ask. Vi slutade
hänga på fritidsgården, vi ersatte luvtröjan med en svart rock, kepsen med en
halsduk. Vi slutade spela basket och började plugga ekonomi på Handelshögskolan
i Stockholm. En dag stod vi utanför Centralstationen i Stockholm och skrev en
anteckning i ett kollegieblock (för även om vi pluggade ekonomi så hade vi en
hemlig dröm om att bli författare). Plötsligt kom det fram någon på vår högra
sida, en bred man med öronsnäcka: ”Hur är läget?” Han bad om legitimation och
sen tryckte han upp våra armar i ett polisgrepp och transporterade oss mot
piketbussen där vi tydligen skulle sitta i väntan på att han skulle få
klartecken på att vi verkligen var de vi sa att vi var.
Tydligen matchade vi ett signalement. Tydligen såg vi ut
som någon annan.
Alla poliser borde skaffa sig den
6:e sinnen annars finns det risk för att mörkhyad personer bli rasister och
lämna landet.
I tjugo minuter satt vi där i polisbilen. Ensamma. Fast ändå
inte ensamma. För hundratals människor passerade. Och de tittade in på oss med
en blick som viskade:
”Där. En till. Ännu en som beter sig helt i enlighet med
våra fördomar.”
- Här igen, han erkänner att han ÄR
rasist.
Och jag önskar att du hade varit med mig i polispiketen,
Beatrice Ask. Men du var inte det. Jag satt där ensam. Och jag mötte alla
förbipasserande blickar och försökte signalera att jag inte var skyldig, att
jag bara hade stått på en plats och sett ut på ett visst sätt. Men det är svårt
att argumentera för sin oskuld i baksätet av en polisbuss.
Jag kan också önska: Jag önskar att
BA kunde umgås med dem som inte åkte med polispiketen. Som de som pluggade sig
dag och natt (fast det var nästan omöjligt i ett rasistiskt land som grattis
utbildade mörkhyade studenter från andra länder ).
Med dem som inte ägde några
kvarter.
Med de som åkte med sin svenska
vänner och våldtog inte några. Med dem som var ute men inte i de spärrade
områden.
Med dem som jobbade / jobbar
hederligt och har inte tid att gå och hjärntvätta folk.
Med de som lär sina barn att här i Sverige
man äger inte kvarter. Med som lärde sina barn att man ska inte se polisen som
fiende. Med dem som lär sina barn att man ska inte generalisera.
Med dem som lämnar Sverige
frivilligt på grund av den utbredda rasismen.
Oh… orkar inte mer att gå igenom
hela artikeln, min rasistiske granne gillar inte min bön som jag ropar högt i
rymden särskilt tidigt på morgon. Undrar hur mycket han förbannar också min
Gud. Om jag kunde bara flytta bort från detta helvete….
I Guds Namn,
Barmhärtigaste, Snällaste
