Guds namn, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste

Verser ur Bibeln och Tora:

Andra Moseboken, Kap 23:

2|23|0|Lagar om rättrådighet och barmhärtighet och om de stora högtiderna. Löfte om Kanaans land.|
2|23|1|Du skall icke utsprida falskt rykte; åt den som har en orätt sak skall du icke giva ditt bistånd genom att bliva ett orättfärdigt vittne.|
2|23|2|Du skall icke följa med hopen i vad ont är, eller vittna så i någon sak, att du böjer dig efter hopen och vränger rätten.|
2|23|3|Du skall icke vara partisk för den ringe i någon hans sak.|
2|23|4|Om du träffar på din fiendes oxe eller åsna som har kommit vilse, så skall du föra djuret tillbaka till honom.|
2|23|5|Om du ser din oväns åsna ligga dignad under sin börda, så skall du ingalunda lämna mannen ohulpen, utan hjälpa honom att lösa av bördan.|
2|23|6|Du skall icke i någon sak vränga rätten för den fattige som du har hos dig.|
2|23|7|Du skall hålla dig fjärran ifrån orätt sak; du skall icke dräpa den som är oskyldig och har rätt, ty jag skall icke giva rätt åt någon som är skyldig.|
2|23|8|Du skall icke taga mutor, ty mutor förblinda de seende och förvrida de rättfärdigas sak.|
2|23|9|En främling skall du icke förtrycka; I veten ju huru främlingen känner det, eftersom I själva haven varit främlingar i Egyptens land.

--------------------

Ordspråksboken, kap 1:

20|1|1|Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.|
20|1|2|Av dem kan man lära vishet och tukt,|
20|1|3|så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.|
20|1|4|De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.|
20|1|5|Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.|
20|1|6|Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.|
20|1|7|HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.|
20|1|8|Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.|
20|1|9|Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.|
20|1|10|Min son, om syndare locka dig, så följ icke.|
20|1|11|Om de säga: "Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;|
20|1|12|såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven;|
20|1|13|allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;|
20|1|14|dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung" -|
20|1|15|då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,|
20|1|16|ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.|
20|1|17|Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.|
20|1|18|Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.|
20|1|19|Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.|
20|1|20|Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.|
20|1|21|I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:|
20|1|22|Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?|
20|1|23|Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.|
20|1|24|Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,|
20|1|25|eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning|
20|1|26|därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,|
20|1|27|ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.|
20|1|28|Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.|
20|1|29|Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,|
20|1|30|ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,|
20|1|31|därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.|
20|1|32|Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.|
20|1|33|Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.|

-----------------

Psaltaren, kap 136

19|136|0|Tacksägelse till HERREN för hans stora under och eviga nåd.|
19|136|1|Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.|
19|136|2|Tacken gudarnas Gud, ty hans nåd varar evinnerligen.|
19|136|3|Tacken herrarnas HERRE, ty hans nåd varar evinnerligen;|
19|136|4|honom som allena gör stora under, ty hans nåd varar evinnerligen;|
19|136|5|honom som har gjort himmelen med förstånd, ty hans nåd varar evinnerligen;|
19|136|6|honom som har utbrett jorden över vattnen, ty hans nåd varar evinnerligen;|
19|136|7|honom som har gjort de stora ljusen, ty hans nåd varar evinnerligen:|
19|136|8|solen till att råda över dagen, ty hans nåd varar evinnerligen,|
19|136|9|månen och stjärnorna till att råda över natten, ty hans nåd varar evinnerligen;|
19|136|10|honom som slog Egypten i dess förstfödda, ty hans nåd varar evinnerligen,|
19|136|11|och som förde Israel ut därifrån, ty hans nåd varar evinnerligen,|
19|136|12|med stark hand och uträckt arm, ty hans nåd varar evinnerligen;|
19|136|13|honom som delade Röda havet itu, ty hans nåd varar evinnerligen,|
19|136|14|och lät Israel gå mitt därigenom, ty hans nåd varar evinnerligen,|
19|136|15|och kringströdde Farao och hans här i Röda havet, ty hans nåd varar evinnerligen;|
19|136|16|honom som förde sitt folk genom öknen, ty hans nåd varar evinnerligen,|
19|136|17|honom som slog stora konungar, ty hans nåd varar evinnerligen,|
19|136|18|och dräpte väldiga konungar, ty hans nåd varar evinnerligen:|
19|136|19|Sihon, amoréernas konung, ty hans nåd varar evinnerligen,|
19|136|20|och Og, konungen i Basan, ty hans nåd varar evinnerligen;|
19|136|21|och som gav deras land till arvedel, ty hans nåd varar evinnerligen,|
19|136|22|till arvedel åt sin tjänare Israel, ty hans nåd varar evinnerligen;|
19|136|23|honom som tänkte på oss i vår förnedring, ty hans nåd varar evinnerligen,|
19|136|24|och som ryckte oss ur våra ovänners våld, ty hans nåd varar evinnerligen;|
19|136|25|honom som giver mat åt allt levande, ty hans nåd varar evinnerligen.|
19|136|26|Tacken himmelens Gud, ty hans nåd varar evinnerligen.|

------------------------------

Matteus Evangelium, Kap 6

40|6|9| Ni ska alltså bedja sålunda: 'Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn ;|
40|6|10| tillkomma ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden;|
40|6|11| vårt dagliga bröd giv oss i dag;|
40|6|12| och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro;|
40|6|13| och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån onda.'|
40|6|14| Ty om Ni förlåten människorna deras försyndelser, så skall ock eder himmelske Fader förlåta eder;|
40|6|15| men om Ni icke förlåten människorna, så skall ej heller eder Fader förlåta edra försyndelser.|
40|6|16| Och när Ni fastar, ska Ni icke visa en bedrövad uppsyn såsom skrymtarna, vilka vanställa sina ansikten för att bliva sedda av människorna med sin fasta. Sannerligen säger jag eder: De hava fått ut sin lön.|
40|6|17| Nej, när du fastar, smörj då ditt huvud och två ditt ansikte,|
40|6|18| för att du icke må bliva sedd av människorna med din fasta, utan allenast av din Fader, som är i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig.|
40|6|19| Samla eder icke skatter på jorden, där mott och mal förstöra, och där tjuvar bryta sig in och stjäla,|
40|6|20| utan samla eder skatter i himmelen, där mott och mal icke förstöra, och där inga tjuvar bryta sig in och stjäla.|
40|6|21| Ty där din skatt är, där kommer ock ditt hjärta att vara.|
40|6|22| Ögat är kroppens lykta. Om nu ditt öga är friskt, så får hela din kropp ljus.|
40|6|23| Men om ditt öga är fördärvat, då bliver hela din kropp höljd i mörker. Är det nu så, att ljuset, som du har i dig, är mörker, huru djupt bliver då icke mörkret!|
40|6|24| Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kan icke tjäna både Gud och Mamon.|

--------------------

Psaltaren, kap 141

19|141|0|Bön om hjälp mot frestelser och fiender.|
19|141|1|En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda till mig; lyssna till min röst, då jag nu ropar till dig.|
19|141|2|Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer, mina händers upplyftande såsom ett aftonoffer.|
19|141|3|Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr.|
19|141|4|Låt icke mitt hjärta vika av till något ont, till att öva ogudaktighetens gärningar tillsammans med män som göra vad orätt är; av deras läckerheter vill jag icke äta.|
19|141|5|Må den rättfärdige slå mig i kärlek och straffa mig; det är såsom olja på huvudet, och mitt huvud skall icke försmå det. Ty ännu en tid, så skall min bön uppfyllas, genom att det går dem illa;|
19|141|6|deras ledare skola störtas ned utför klippan, och man skall då höra att mina ord äro ljuvliga.|
19|141|7|Såsom när man har plöjt och ristat upp jorden, så ligga våra ben kringströdda vid dödsrikets rand.|
19|141|8|Ja, till dig, HERRE, Herre, se mina ögon; till dig tager jag min tillflykt, förkasta icke min själ.|
19|141|9|Bevara mig för de snaror som de lägga ut på min väg och för ogärningsmännens giller.|
19|141|10|De ogudaktiga falle i sina egna garn, medan jag går oskadd förbi.|

----------------------------

Psaltaren, kap 65

19|65|1|För sångmästaren; en psalm; en sång av David.|
19|65|2|Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.|
19|65|3|Du som hör bön, till dig kommer allt kött.|
19|65|4|Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.|
19|65|5|Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.|
19|65|6|Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;|

----------------------------

Femte Moseboken, Kap 5

5|5|1|Och Mose sammankallade hela Israel och sade till dem: Hör, Israel, de stadgar och rätter som jag i dag framställer för eder, och lären eder dem och hållen dem och gören efter dem.|
5|5|2|HERREN, vår Gud, slöt ett förbund med oss på Horeb.|
5|5|3|Icke med våra fäder slöt HERREN detta förbund, utan med oss själva som stå här i dag, oss alla som nu leva.|
5|5|4|Ansikte mot ansikte talade HERREN till eder på berget ur elden.|
5|5|5|Jag stod då mellan HERREN och eder, för att förkunna eder vad HERREN talade, ty I fruktaden för elden och stegen icke upp på berget. Han sade:|
5|5|6|Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.|
5|5|7|Du skall inga andra gudar hava jämte mig.|
5|5|8|Du skall icke göra dig något beläte, som är en bild vare sig av det som är uppe i himmelen, eller av det som är i vattnet under jorden.|
5|5|9|Du skall icke tillbedja sådana, ej heller tjäna dem; ty jag, HERREN, sin Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig,|
5|5|10|men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud.|
5|5|11|Du skall icke missbruka HERRENS, din Guds namn, ty HERREN skall icke låta den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.|
5|5|12|Håll sabbatsdagen, så att du helgar den, såsom HERREN, din Gud, har bjudit dig.|
5|5|13|Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor;|
5|5|14|men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller sin dotter, eller din tjänare eller din tjänarinna, eller din oxe eller din åsna eller någon av dina dragare, ej heller främlingen som är hos dig inom dina portar; på det att din tjänare och din tjänarinna må hava ro såväl som du.|
5|5|15|Du skall komma ihåg att du själv har varit träl i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm; därför har HERREN, din Gud bjudit dig att hålla sabbatsdagen.|
5|5|16|Hedra din fader och din moder, såsom HERREN, din Gud har bjudit dig, på det att du må länge leva och det må gå dig väl i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.|
5|5|17|Du skall icke dräpa.|
5|5|18|Du skall icke heller begå äktenskapsbrott.|
5|5|19|Du skall icke heller stjäla.|
5|5|20|Du skall icke heller bära falsk vittnesbörd mot din nästa.|
5|5|21|Du skall icke heller hava begärelse till din nästas hustru. Du skall icke heller hava lust till din nästas hus, ej heller till hans åker eller hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej heller till något som tillhör din nästa.|
5|5|22|Dessa ord talade HERREN till hela eder församling på berget, ur elden, molnskyn och töcknet, med hög röst, och han talade så intet mer. Och han skrev dem på två stentavlor, som han gav åt mig.|

----------------------------

Psaltaren, kap 18

19|18|12|Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.|
19|83|13|eftersom de säga: "Guds ängder vilja vi intaga åt oss."|
19|83|14|Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.|
19|83|15|Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg|
19|83|16|förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.|
19|83|17|Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.|
19|83|18|Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås.|
19|83|19|Och må de förnimma att du allena bär namnet "HERREN", den Högste över hela jorden.|

----------------------------

Psaltaren, kap 146

19|146|0|Lovsång till Herren, den rätte hjälparen.|
19|146|1|Halleluja! (Fata-barekeollahe Ahsanol Khaledin på arabiska) Lova HERREN, min själ.|
19|146|2|Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.|
19|146|3|Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.|
19|146|4|Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet.|

-----------------------------------

Psaltaren, kap 34

19|34|9|Smaken och sen att HERREN är god; lycklig är den som tager sin tillflykt till honom.|
19|34|10|Frukten HERREN, I hans helige; ty de som frukta honom lida ingen brist.|
19|34|11|Unga lejon lida nöd och hungra, men de som söka HERREN hava icke brist på något gott.|
19|34|12|Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan!.|
19|34|13|Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?|
19|34|14|Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.|
19|34|15|Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden* och trakta därefter.|

---------------------------------

Hesekiel, kap 18

26|18|19|Huru kan Ni nu fråga: "Varför skulle icke sonen bära på sin faders missgärning?" Jo, sonen övade ju rätt och rättfärdighet och höll alla mina stadgar och gjorde efter dem; därför skall han förvisso få leva.|
26|18|20|Den som syndar, han skall dö; en son skall icke bära på sin faders missgärning, och en fader skall icke bära på sin sons missgärning. Över den rättfärdige skall hans rättfärdighet komma, och över den ogudaktige skall hans ogudaktighet komma.|
26|18|21|Men om den ogudaktige omvänder sig från alla de synder som han har begått, och håller alla mina stadgar och övar rätt och rättfärdighet, då skall han förvisso leva och icke dö.|
26|18|22|Ingen av de överträdelser han har begått skall då tillräknas honom; genom den rättfärdighet han har övat skall han få leva.|

------------------------

Esra, kap 1

15|1|1|Men i den persiske konungen Kores' första regeringsår uppväckte HERREN - för att HERRENS ord från Jeremias mun skulle fullbordas - den persiske konungen Kores' ande, så att denne lät utropa över hela sitt rike och tillika skriftligen kungöra följande:|2 Krön. 36:22 f. Jer. 25:12. 29:10.|
15|1|2|"Så säger Kores, konungen i Persien: Alla riken på jorden har HERREN, himmelens Gud, givit mig; och han har anbefallt mig att bygga honom ett hus i Jerusalem i Juda.|
15|1|3|Vemhelst nu bland eder, som tillhör hans folk, med honom vare hans Gud, och han drage upp till Jerusalem i Juda för att bygga på HERRENS, Israels Guds, hus; han är den Gud som bor i Jerusalem.|Esr. 4:3. 5:13. Ps. 76:2 f.|
15|1|4|Och varhelst någon ännu finnes kvar, må han av folket på den ort där han bor såsom främling få hjälp med silver och guld, med gods och boskap, detta jämte vad som frivilligt gives till Guds hus i Jerusalem."|
15|1|5|Då stodo huvudmännen för Judas och Benjamins familjer upp, ävensom prästerna och leviterna, alla de vilkas ande Gud uppväckte till att draga upp och bygga på HERRENS hus i Jerusalem.|
15|1|6|Och alla de som bodde i deras grannskap understödde dem med silverkärl, med guld, med gods och boskap och med dyrbara skänker, detta förutom allt vad man eljest frivilligt gav.|
15|1|7|Och konung Kores utlämnade de kärl till HERRENS hus, som Nebukadnessar hade fört bort ifrån Jerusalem och låtit sätta in i sin guds hus.|2 Kon. 24:13. 25:14 f. 2 Krön. 36:7. 36:18. Esr. 5:14.|
15|1|8|Dem utlämnade nu Kores, konungen i Persien, åt skattmästaren Mitredat, och denne räknade upp den åt Sesbassar, hövdingen för Juda.|