Jag kommer ihåg att jag reste tillsammans med mina klasskamrater utomlands för ”student expedition”. Vi besökte några industriföretag i samband med vårt förarbete i olika städer. Och plötslig befann jag mig i ”Crazy Horse” en kväll! Jag tror att det berodde på att det var mycket mörkt, dimmig, vi var hungriga efter hamburgare som vi hade ätit precis innan besöket och så vidare därför jag såg inte skylten, inte ens den blinkande tavlan inne i ”krogen” om det fanns sådant. Och Inte ens efter några timmar, misten var mycket höjd också, tror jag. Men jag såg många andra saker, de vuxna förstår vad jag menar, men barnen vet säkert. Om någon hade sagt till mig - då jag var inne i puben - att de här människorna kunde vara dina syskon eller dina föräldrar och så vidare då jag hade lämnat lokalen, och jag vill inte veta hur många skulle stanna där inne ifall man hade hört samma argument där inne. Jag vet inte, kanske jag har gjort värre saker som min ”undermedvetna jag” vet om det, men jag har beordrat till min ”medveten jag” att tänka inte på de förflutna, gjort är gjort. Eller ska jag leva med ordet ”om” som: om jag var törstig, om jag slog någon, om jag fick stryk, om jag var rik, om jag var fattig, om jag hade gjort det eller ett och annat, om jag hade hamnat i ett fattig afrikansk land i stället för Sverige….
Ska jag utgå från ”man och sitt ord, man och sitt förflutna, har jag lagt ed på att göra något speciellt tills världens ände” eller jag kan ändra mig av de signaler, de kunskaper, de påminnelser som jag har skaffat mig? Om jag ska vara ”man” och fortsätta med något då varför Gud skickade profeter, nej jag kan ändra mig och jag vill ändra mig.
Om jag föddes som shiit nu jag är sunnit och jag vill inte något andligt ledare som jag måste lyda, det sägs numera att det finns ingen skillnad mellan shiiter och sunniter?
Om jag föddes som sunnit nu jag är muslim och inget annat.
Om jag föddes som muslim nu väljer jag att vara iranier för jag fick ”bakgrund” där borta, sedan jag vill vara svensk och sist vill jag vara muslim för jag lärde mig skrifter här i Sverige.
Jag struntar vad andra säger här i Sverige, men för talibaner hade jag ljugit. Hmmm,igen, beror det på deras rättsystem skapar hycklare? Om man vågar, vågar att inte ljuga, hyckla eller sådant - betyder det att man har hamnat i ett icke muslimiskt land?
Nu jag har läst ett och annat bok, hört och sett ett och annat betyder det att: jag ska försätta handskaka med Satan?
Om jag har gjort si och så betyder det att någon profet ska skratta åt mig eller halshugga mig? Eller jag ska inte få det jobb som jag är berättigad?
Om jag vill lägga heligt löfte, om jag vill ge hedersord då jag ger till Gud, inte till någon ledare, inte till min bror, inte till någon martyr eller hans stig, inte ens till någon profet för de kan fela också och det de har gjort.
Men jag ska inte riva sönder min historia, mina bilder, eller sudda dem, jag är inte som Lenin eller Stalin, jag är inte en ”man”, jag är stolt över mig själv, jag är lejonman - så länge jag bor i Sverige förstås.
Nu vet jag, nu när jag läst några böcker, nu vet jag vem jag är. Alla är inte som jag, jag är annorlunda som alla andra, alla är olika därför jag följer inte någon – jag vill inte bli tvingad av någon som spelar sin egen musik och ville mig anpassa min dans till musiken, hans musik, men jag dansar gärna till musiken om det är frivillig.
I Guds tilltalsnamn,
I mångt tusen tal och skrift, Från alla världens himmel,
Den snällaste, Den skapande,
Och den utsträckande handen,
Seså, Så hänförd är jag, Bara av dessa sköna blommor,
Doftande på våren då jag firar vårens välkomst, Guds gåva,
Som ett tack till min Herre, Och jag ska lika väl fira sommarens ankomst,
Guds Gåva, så härlig är också sommaren, Då jag sjunger tillsammans med många fåglar,
Och jag ska fira Guds höst ännu mera,
Guds gåva som sägs,
Som visar sin makt över mitt hus,
Och jag ska fira vinters bemötande,
För jag ska påminnas om Guds gest,
För Han vet att jag trivs i omväxling,
Jag är Hans skapelse, Det sägs så,
För jag kan ändra mig vid vårens ankomst,
För om det inte går då jag ska ändra mig vid sommaren,
Om jag inte har tid då ska jag förbättra mig vid hösten,
Eller på vinter eller på våren,
För Han är barmhärtig och ger mig tid,
Och då jag har bestämt mig då ska jag fira alla Hans dagar,
Alla dagar är Guds dag, Låt dansa och sjunga, med flammande blommor,
För Han ville ha vår bästa,
Och låt glädjas av alla Hans skapelse,
Vackra omväxlande färger, årstider, maten,
De sjungande fåglar som aldrig skönjts i vår dal,
De dolda djuren som har inte visat sig än,
Och blommor och deras dofter,
Seså, Så hänförd är jag,
Av denna fängslande världen,
Och den hänförd av skaparens makt,
Älskar hela valvet, himlasfären, Av min skapare,
Ordet förärades, Himlen Valsade,
För min dansade flamma, min flamma,
Förtrollande för de kära,
Lik flammande stjärnor, Från begynnelse till ände,
Kryddat Bröd, I mångt tusen smaker, Till hela världens fäste,
Vinet och den berusande smaken, I tusen olika smaker, Från alla världens ställe,
Det förtjusande Ljuset, Tinar bortgivande, För hela världens bäste,
Och värmet och bordsvinet och levebrödet, lämnades bort till barnsagor,
Seså, Så hänförd är jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar