[114:0] I Guds namn, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste
Säg: ”Jag Söker Skydd Hos Herren!”,
Människorna, Varen Furste!,
Människorna, Varen Herre!,
Människorna, Från Ondelaka!,
Tvivelrådiga!,
Viskningarna!,
Vilka Viskar I Hjärtan?:,
"Människorna,
Från Paradiset Och Människorna!"
Alstrad 1962 i Iran. Intensiva utbildningar som anti-USA/sionism/väst av (r)evolutionärer: "Time is changing." I träningar ingick krigföring mot muslimen Saddam, Stalin beundrare, numera med kodnamnet USA's före-detta hund i Irak som skulle befria Jerusalem men tydligen hade patent tvist med Khomeini för befrielsen... Men tiden ändras.....
fredag 17 september 2010
söndag 12 september 2010
34:e Sure
[34:0] I Guds namn, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste
(först själva sure sedan med tolkning!)
1 – Lovordar Gud Vilken, Till Honom Vad I Himlen, Och Vad I Jorden, Och Lovordar Honom I Det Yttersta Tiden, Och Han Sakkunnige Kloke:
2 – ”Han Veten, Vad Går In Inne I Jorden, Och Vad Från Henne Utkommen, Och Vad Nerskickas Från Himlen, Och Vad Av Henne Uppstigen*”, Och Han Barmhärtige Förlåtaren,
3 – Och Vilka Förneka Sägen: ”Och En Kommer Inte Till Oss: ”Timmen!””, Yttra: ”Jo, Och Från Gud Framkommer Den Osynliga Världen, Inte Flyr Honom Vikten, Av Smulan I Himlen, Och Inte Bara I Jorden, Och Inte Dessutom Än Liten, Och Inte Större Förutom Det I Uppenbare Boken*”,
4 –Åt Vilka Till Troende Är Belöningen, Och Fromma Gärningar Deras Gören, Till Dessa Benådningen, Och Generös Levebröden,
5 – Och Vilka I Uppenbarelserna, I Frustration* Eftersträva, Åt Dessa Plågan Från Förskräcklige Vreden:,
6 - ”Och Finna!, Dem Vilka Räckta!*”, Kunskapen För Dig Vilken Avslöjas, Från Herren, Han Sanningen, Och Ledsagar Till Käre Prisade Stigen,
7 – Och Vilka Förneka Säga: ”Månne Vi Dig* Påpeka, Höja Till Herren** Som Ska Berätta, Om Att Vi Slita Alla Slitna***!?, Verkligen Du* Den Nya Karaktären!**”,
8 – (Och Vilka Förneka Säga:) ”Bedraga, Över Gud Ljuga*, Jinner I Sitt Taga!**”, Men Vilka Som Inte Till Troende Om Det Yttersta:, ”I Plågan Och Den Avlånge Förvillelsen!***”,
9 – Icke De Skåda:, ”Tills Vad Mellan I Deras Händer!*, Och Vad Bakom I Himlarna Och Jorden?**”, Om Vår Är Begären, De Till Förmörkelse I Deras Terrängen, Eller Åt Dem Biten, Fallen Från Himlen, ”Stöna I Dessa Tecken***, Varenda En Vändande Tjänaren!****,
10 - Och Redan Till David* Vi Givande, Förmån Som Välsignelse**:, ”O Berg, Lyd Honom, Och Fåglar***”, Och Mjukade Vi Hans Järn***!,
11 – ”Gör I Ordning Den Döljanden*, Och Uppskatta** I Berättelsen**”, Och Gör De Rättfärdiga***, Visserligen Seende Jag Om Vad Din Gören”,
12 - Och Åt Salomo* Vinden, Månadens Dagning, Månadens Kvällning**, Och Vållande Vi Honom: ”Ögats Utströmning***”, Och Av Jinner: ” Med Sina Egna Händer Som Verksamen, Det Med Guds Tillstädjan****”, Och Ibland De Som Vek Undan, Från Befallningen:, ”Bredes Smaken Ur Plågsame Flamman!”,
13 - Gjorde De Vad Han Begären:, ”Från Fästningar, Och Statyer, Och Väldiga* Skålar**, Och Bofasta Kastroller**:, ”(De) Var Sysselsätta!””, O’ Davids Släkt***: ”Var Tacksamma! Och Några Få ****”, Varav Tacksamma Tillbedjaren ****,
14 – Då Honom Vi Tilldelade Frånfällen:, ”Vad Påpekade På Hans Frånfällen!?”, Tills Hans Stav Anfrätte, Av Jordens Odjur Då Den Till Förödelsen, Till Jinnens Påträffande, ”Ifall Om * Vetskapen, I Det Osynlige De I Äganden *, Vad Skulle Sändas Åt Dem I Uppenbara Viten!*:”,
15 – ”Det Förelåg För Saba*, I Deras Bostad Tecken!”, Två Himmelgården, På Höger och Norden**: ”Ät Av Levebröden, Från Er Herre Och Varen, Tacksamma Åt Hans Stad *** Frejden, Och Nådige Äro Herren,
16 – ”Men Bortvända*!”, Sände Vi Åt Dem Smäleke Floden, Och Utbyte De Två Deras Himmelgården, Två Murkna Himmelgården:, ”Ät Buskage Och Tamarisk, Och Ting Från Några Säden!”,
17 – Sådana Våra Belöningar, Till Dem Vad Avvisade:, ” Och Månne Vi Belöna Utan Befogenheten*!”,
18 – Och Mellan Dem Satte* Vi Och Byar Emellan*,
Vilken De Byarna Välsignade Vi ** Lik I ögonfallen:,
”Och Uppskatta Dem*** I Vandringen!
Dem Vandra Emellan,
På Natten Och Dagen Vid Tryggheten”,
19 – Deras Yttranden*: ”Herren Våran, Skilj Bland Ångerfulla**, Och Elake Var De Sina Själar, Satt Vi Dem Till Hadither***”, Och Vi Slet Dem **** Alla Slitna, Visserligen I Den Tecknen, För Varje Tacksamme Långmodige:,
20 – Och Förelåg För Dem Sanningen:, ”Iblis* Åtlyder Förmodan, Förutom En Grupp Av Troenden”,
21 – ”Och Vad Skulle Den* Kosta För Dem Av Sultanen**?, Förutom Den Vetanden***, Varifrån Tilltron Till Yttersta Tiden”, ”Varav Han**** Av Dem I Tvekan” – Och Herren Överst Alltsamman, ”Bevakaren: *****:”,
22 - ”Säg: Påkallar Ni, Dem Som Kräven, Avvärjande Från Herren!?”, Icke De Behärska Vikten, Av Den Minsta i Himlarna Och Icke I Jorden, Och Vad Mellan De Två* I Delaktigheten!, Och Vad För Honom** Från Honom (Gud) Framkommen***,
23 – ” Och Icke Förmåner Hos Honom* Förbönen, Förutom Han** Från Honom* Hava Tillstånden!, ”Även Ifall Ängslan Utur Deras Hjärta!***, Deras Yttra: ”Vad Ifall*** Guds Sägen? **** ” ”, Deras***** Yttra: ”Rätten!”, Och Han Enorme Översten:,
24 – Yttra: ” Guds Sägen: Vem Giva Er Levebröden, Från Himlarna Och Jorden? ”, ”Antingen Jag Eller Ni Till Vägledda, Eller I Uppenbare Förvillelsen”,
25 – Yttra: ”Icke Jag Frågen, Snar Oss Belöningen, Och Icke Frågas*”, Snar Din Gören**,
26 – Yttra: ”Skaparen Samlar Oss Mellan*, Sedan Öppnar Han** Mellan*, Det Med Rätten, Och Han Bildade Erövraren**,
27 - Yttra: ”Visa Mig Dem Partners Med Befogenheten, Nej Både*!” , Kloke Käre Han Guden!,
28 – ”Och Vad Vi Dig Sänden, Förutom Tillräckligen, Giva Människorna Glädjebeskeden, Och Järtecken, Men De Flesta Människor Icke Veten!”,
29 - Och Deras Sägen: ”Om Du Vore Sannfärdige, När Denne Loven?”,
30 – Yttra: ”Till Dig* För En Dag Tidpunkten, Icke Ni Dröjen Honom Timmen, Och Icke Ni Den Påskynden,
31 - Och De Förnekarnas Sägen: ”Ej Sätta Tron På Denne Koranen, Och Icke Mellan Händer Hans*”,
”Och Om Du Kunde Skåda, Ondgörarnas Hållningen, Då Hos Herren Sin!**”,
Somliga Av Dem Återgående*** Till Somliga För Den Sägen****!”,
De Förtrycktas Yttrande Till Högmodiga: ”Om Icke För Dig***** Vi havande Tron! ******”,
32 - De Högmodigas Yttrande Till Förtryckta: ”Böjde Vi Oss Bakvända Ur Stigen Sedan!?*”, ”Då Kom Det ** Till Er, Ni Straffskyldiga Även!***”,
33 - De Förtrycktas Yttrande Till De Högmodiga: ”Även Bedraga På Natten Och Dagen!*”, ”Oss Ni Beordra På Den Tiden, Att Vantro Till Herren, Och Grunda Likvärda Lik Honom (Gud), Och Tillfångata Samvetskvalen!”, Då När Skildras Plågan Och Grundas Bojorna Våran, Av Bladskaften, ”Ni Förnekarna: Detta Är Vedergällningen, Förutom Vad Deras Handlanden**”,
34 – ”Och Vad Vi Sänden I Byn Än Järtecken!*”, Förutom Sägen: ”, På Vad Sändes Vi I Trivseln!, I Förnekelsen!”,
35 – Och De Sägen: ”Flesta Vi, Förmögenheten Och Barnen, Och Vad Vi Till Vedergällningen?”,
36 – Yttra: ”Sannerligen, Gud Uppduka Levebröden, Till Vem Äro Hans (Guds) Viljan, Och Det* Beräknad”, Men De Flesta Icke Veten,
37 – ”Och Vad Era Förmögenhet (!) Och Icke Era Barn!”,
Med Vilken Närma Oss, Hava Vi En Närhet *!:,
”Enbart Vilken Säker ** Och Försona Gören”,
För Dem Kommer Att Viten, Täras För Deras Gören ***, Och De I Trygga Kammaren,
38 – Och Vilka Försöka I Tecken:, ”De Till Oförmögen!*, Åt Dem Plågande Tillkallelsen!”,
39 – Yttra: ”Sannerligen, Gud Uppduka Levebröden, Till Vem Av Hans Tjänare Äro Hans Viljan, Och Giva Hans Fortuna, Och Vad Du Än Är Frikostige Något Liten, Han Gengäldar Den”, Och Levebrödernas Välvillige Han,
40 – Och Dagen För Samman** Han** Varenda En, Sedan Till Änglarna Hans*** Sägen:, ”Är Dessa Allenast Varen?”, De Prisade****: ,
41 – Deras Sägen:, ”Dig* Äro Äran, Du Förmyndaren, Ifrån Utan Dem!”, ”Men Dessa Dyrkade Jinnen!”, De Flesta** Till Dem Till Tron,
42 – Då Den Dagen, Icke Somliga Ägen, Somliga Till Främjan, Och Icke Till Skadan, Och Till De Grymma Skall Vi Sägen: ”Smaka Eldens Viten, Vilken Ni Förnekade Den”,
43 – Och Om Åt Dem Tydliga Tecken*, Recitering Våran**, Deras Sägen: ”Vad Denne, Ingen Annan Än En Herre**, Vilja Dig*** Hinder, Om Vadhelst Ert**** Fäders Dyrkan!”, Och Deras Sägen: ”Vad Detta, Inget Annat Än Smidande Tvetalan *****”, Och Äro De Förnekandenas Sägen, Då Till Dem Inträffa Sanningen:, ” Är Detta, Inget Annat Än Klare Magiken!”,
44 - ”Och Vad Hade Vi Givit Dem Än Böcker De Bedriva Studien?”, Och Vad Hade Vi Sänt Dem Innan Dig Än Järtecken?”,
45 – Och Deras Än Föregångna Till Förnekelsen, Och Vad De Uppnådde En Av Tiondelen, Av Vad Hade Vi Givit Till Dessa*, Profeterna De Förneken:, ”Hur Var Min Missnöjen!?”,
46 – Yttra: ”Vad Förmanar Jag Er En:, ” Att Rätta Er Till Denna, I Paren* Och I Person Egen*, Sedan Besinna Er, ”Vad Det Du Vill Från Lustgården**?, Vad Denne, Ingen Annan Till Dig Än Järtecken!”, Mellan Händerna*** Hetsige Kvalen,
47 - Yttra: ” Vad Frågade Jag Dig Av Presenten* ? Det Är Din!, Fast Verkställanden Allenast Medelst Gud”, Och Överst Alla Ting Han, Betraktaren:,
48 – Yttra: ”Visserligen Herren, Kastar Den* Med Rätten, Märka Den Osynlige”,
49 – Yttra: ” Avhämtades Rätten*, Och Vad Grundlöse Äro Falskheten!, Och Vad Den Återkommen!?”,
50 - Yttra: ” Fast Vilseledda Ni* !?”,
”Vad Åt Mig (Gud) Är Vilsna, Medelst Själen Sin!**”,
”Och Fast Vägleddes Ni, På Det Mig*** Uppenbaras!?,
Tills Herren (Gud) Snar Åt Honom*** Höranden,
51 – Och Om Du Kunde Se Då Deras Rädslan, Ej Undkomma De Den, Och Den* Avhämtas Från Platsen, Närbelägen,
52 - Och Deras Sägen:, ” Vi Tror På Den!”,
Och Stönanden:, ”Dessa Utökande* Från Platsen**, Avlägsen***”,
53 – ”Och Befinna Sig!”, Förnekade På Den* Än Förra, Och Kastas Den Osynlige** Från Platsen, Avlägsen,
54 – ”Och Bedrägeri Ibland Dem!, Och Vad Kättja Mellan Dem!, Liksom Handlingar Egendomliga Än Förra!, De Stönande!, Dessa I Tvivelaktighetens Misstro!”.
----------------------------------------------------------------------------
[34:0] I Guds namn, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste
1 – Lovordar Gud Vilken, Till Honom Vad I Himlen, Och Vad I Jorden, Och Lovordar Honom I Det Yttersta Tiden, Och Han Sakkunnige Kloke:
2 – ”Han Veten, Vad Går In Inne I Jorden, Och Vad Från Henne Utkommen, Och Vad Nerskickas Från Himlen, Och Vad Av Henne Uppstigen”, Och Han Barmhärtige Förlåtaren,
[31 – 10] ”(Gud) Skapade Himlarna”, ”Förutom Döp Du Skåda, Och I Jorden Kasta, Fall Ska Med Dig Skaka, Och Alla Levande Till sända”, Och Vi* Från Himlen Vatten** Nersända, Och Odlar Däri Av Varje, Par*** Som Generösa,
3 – Och Vilka Förneka Sägen: ”Och En Kommer Inte Till Oss: ”Timmen!””, Yttra: ”Jo, Och Från Gud Framkommer Den Osynliga Världen, Inte Flyr Honom Vikten, Av Smulan I Himlen, Och Inte Bara I Jorden, Och Inte Dessutom Än Liten, Och Inte Större Förutom Det I Uppenbare Boken*”,
* Gud blundar för små synder, allt skrivits i boken:
42|12|40|Så varen ock I redo; ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma."|
42|12|41|Då sade Petrus: "Herre, är det om oss som du talar i denna liknelse, eller är det om alla?"|
42|12|42|Herren svarade: "Finnes någon trogen och förståndig förvaltare, som av sin herre kan sättas över hans husfolk, för att i rätt tid giva dem deras bestämda kost -|
42|12|43|salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.|
42|12|44|Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.|
42|12|45|Men om så är, att tjänaren säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart', och han begynner att slå de andra tjänarna och tjänarinnorna och att äta och dricka, så att han bliver drucken,|
42|12|46|då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det, och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med de otrogna. -|
42|12|47|Och den tjänare som hade fått veta sin herres vilja, men icke redde till eller gjorde efter hans vilja, han skall bliva straffad med många slag.|
42|12|48|Men den som, utan att hava fått veta hans vilja, gjorde vad som var slag värt, han skall bliva straffad med allenast få slag. Var och en åt vilken mycket är givet, av honom skall mycket varda utkrävt, och den som har blivit betrodd med mycket, av honom skall man fordra dess mera.|
4 –Åt Vilka Till Troende Är Belöningen, Och Fromma Gärningar Deras Gören, Till Dessa Benådningen, Och Generös Levebröden,
5 – Och Vilka I Uppenbarelserna, I Frustration* Eftersträva, Åt Dessa Plågan Från Förskräcklige Vreden:,
* Ansvarslös, irritation.
6 - ”Och Finna!, Dem Vilka Räckta!*”, Kunskapen För Dig Vilken Avslöjas, Från Herren, Han Sanningen, Och Ledsagar Till Käre Prisade Stigen,
* Förflutna tyranner, bestar belönas redan.
7 – Och Vilka Förneka Säga: ”Månne Vi Dig* Påpeka, Höja Till Herren** Som Ska Berätta, Om Att Slita Vi Alla Slitna***!?, Verkligen Du* Den Nya Karaktären!**”,
* Han som påstår att han är Imam Zaman
** Imam Zaman
** Att sluta göra som föregångarna som föräldrar, Idoler…. Deras stig är sliten och falsk: [31:22] Och Åt Gud Vilka Sitt Ansikte Freda, Och De Vilka Välgöra, Greppet Förlora**, De Oskiljaktiga Hoppknyta , Och Åt Gud Ärendena, Alla Yttersta.
8 – (Och Vilka Förneka Säga:) ”Bedraga, Över Gud Ljuga*, Jinner I Sitt Taga!**”, Men Vilka Som Inte Till Troende Om Det Yttersta:, ”I Plågan Och Den Avlånge Förvillelsen!***”,
* Vi ska inte släppa vår bild, definitionen av Gud, Vi gör vad våra hjältar gör.
** Ska Vi bli besatta som den nya karaktären?
*** De är inte 100% säker på sina sakfrågor, förvirrad…
9 – Icke De Skåda:, ”Tills Vad Mellan I Deras Händer!*, Och Vad Bakom I Himlarna Och Jorden?**”, Om Vår Är Begären, De Till Förmörkelse I Deras Terrängen, Eller Åt Dem Biten, Fallen Från Himlen, ”Stöna I Dessa Tecken***, Varenda En Vändande Tjänaren!****,
* De otroende kan inte se tills de har fått belöningen i sina händer: 6 - ”Och Finna!, Vilka Räckta!*”,
** Sista Tiden, allt uppenbaras
*** Skratt så länge
**** De som vänder ryggen till varningar med hån stön
10 - Och Redan Till David* Vi Givande, Förmån Som Välsignelse**:, ”O Berg, Lyd Honom, Och Fåglar***”, Och Mjukade Vi Hans Järn***!,
* David, den yngsta sonen av Isai: (Tora, 1:a Samuelsboken, kap 9)
9|16|1|Och HERREN sade till Samuel: "Huru länge tänker du sörja över Saul? Jag har ju förkastat honom, ty jag vill icke längre att han skall vara konung över Israel. Fyll ditt horn med olja och gå åstad jag vill sända dig till betlehemiten Isai, ty en av hans söner (David) har jag utsett åt mig till konung."
** 9|17|34|Men David svarade Saul: "Din tjänare har gått i vall med sin faders får; om då ett lejon eller en björn kom och tog bort ett får av hjorden,|
9|17|35|så följde jag efter vilddjuret och slog ned det och ryckte rovet ur munnen på det; och om det då reste sig upp mot mig, så fattade jag det i skägget och slog ned det och dödade det.|
9|17|36|Har nu din tjänare slagit ned både lejon och björn, så skall det gå denne oomskurne filisté såsom det gick vart och ett av dessa djur, ty han har smädat den levande Gudens här."|
*** Mjuka hans järn: Goljats svärd (järn) kunde inte skada David (och striden ägde rum i Berg):
9|17|40|Och han (David) tog sin stav i handen och valde ut åt sig fem släta stenar ur bäcken och lade dem i sin herdeväska och i barmen, och tog sin slunga i handen; därefter gick han fram mot filistéen.|
9|17|41|Och filistéen gick framåt och kom David allt närmare, och hans sköld bärare gick framför honom.|
9|17|42|Då nu filistéen (Goljat) såg upp och fick se David, föraktade han honom; ty denne var ännu en yngling, ljuslätt och skön.|
9|17|43|Och filistéen sade till David: "Menar du att jag är en hund, eftersom du kommer emot mig med käppar?" Och filistéen förbannade David, i det han svor vid sina gudar.|
9|17|44|Sedan sade filistéen till David: "Kom hit till mig, så skall jag giva ditt kött åt himmelens fåglar och åt markens djur."|
9|17|45|David svarade filistéen: "Du kommer mot mig med svärd och spjut och lans, men jag kommer mot dig i HERREN Sebaots namn, hans som är Israels härs Gud, den härs som du har smädat.|
9|17|46|HERREN skall denna dag överlämna dig i min hand, så att jag skall slå ned dig och taga ditt huvud av dig, och jag skall denna dag giva de filisteiska krigarnas döda kroppar åt himmelens fÅGLAR och åt jordens vilda djur; så skola alla länder förnimma att Israel har en Gud.|
11 – ”Gör I Ordning Den Döljanden*, Och Uppskatta** I Berättelsen**”, Och Gör Det Rättfärdiga***, Visserligen Seende Jag Om Vad Din Gören”,
* 9|17|40|Och han (David) tog sin stav i handen och valde ut åt sig fem släta stenar ur bäcken och lade dem i sin herdeväska* och i barmen*, och tog sin slunga i handen; därefter gick han fram mot filistéen.|
** Uppskatta : Jonathan, hans far…, berättelsen: bland annat klagosånger i Psaltaren
10|23|1|Dessa voro Davids sista ord: Så säger David, Isais son, så säger den man som blev högt upphöjd, Jakobs Guds smorde, Israels ljuvlige sångare:|
10|23|2|HERRENS Ande har talat genom mig, och hans ord är på min tunga;|Matt. 22:43. Apg. 1:16.|
10|23|3|Israels Gud har så sagt, Israels klippa har så talat till mig: "Den som råder över människorna rätt, den som råder i Guds fruktan,|
10|23|4|han är lik morgonens ljus, när solen går upp, en morgon utan moln, då jorden grönskar genom solsken efter regn.|Job 22:28. Ps. 97:11.|
10|23|5|Ja, är det icke så med mitt hus inför Gud? Han har ju upprättat med mig ett evigt förbund, i allo stadgat och betryggat. Ja, visst skall han låta all frälsning och glädje växa upp åt mig.|2 Sam. 7:12 f.|
10|23|6|Men de onda äro allasammans lika bortkastade törnen, som man ej vill taga i med handen.|
10|23|7|Och måste man röra vid dem, så rustar man sig med järn och med spjutskaft, och bränner sedan upp dem i eld på stället.|…..
9|18|1|Sedan, efter det att David hade talat ut med Saul, fäste sig Jonatans hjärta så vid Davids hjärta, att Jonatan hade honom lika kär som sitt eget liv.|
9|18|2|Och Saul tog honom till sig på den dagen och lät honom icke mer vända tillbaka till sin faders hus.|
9|18|3|Och Jonatan slöt ett förbund med David, då han nu hade honom lika kär som sitt eget liv.|
9|18|4|Och Jonatan tog av sig manteln som han hade på sig och gav den åt David, så ock sina övriga kläder, ända till sitt svärd, sin båge och sitt bälte.|
Davids klagosång ”Bågsången”: (2:a samuelsboken, kap 1)
10|1|19|"Din härlighet, Israel, ligger slagen på dina höjder. Huru hava icke hjältarna fallit!|
10|1|20|Förkunnen det icke i Gat, bebåden det ej på Askelons gator, för att filistéernas döttrar icke må glädja sig, de oomskurnas döttrar ej fröjda sig.|
10|1|21|I Gilboa berg, på eder må ej falla dagg eller regn, ej ses offergärdsskördar. Ty hjältarnas sköld blev där till smälek, Sauls sköld, ej sedan smord med olja.|
10|1|22|Från slagnas blod, från hjältars hull vek Jonatans båge icke tillbaka, vände Sauls svärd ej omättat åter.|
10|1|23|Saul och Jonatan, så kära och ljuvliga för varandra i livet, de blevo ej heller skilda i döden, de två, som voro snabbare än örnar, starka mer än lejon.|
10|1|24|Israels döttrar, gråten över Saul, över honom som klädde eder i scharlakan och praktskrud och prydde edra kläder med gyllene smycken.|
10|1|25|Huru hava icke hjältarna fallit i striden! Jonatan ligger slagen på dina höjder.|
10|1|26|Jag sörjer över dig, du min broder Jonatan; mycket ljuvlig var du mig. Dyrbar var mig din kärlek, mer än kvinnokärlek.|
10|1|27|Huru hava icke hjältarna fallit, de båda stridssvärden förgåtts!"|
*** 11|3|6|Salomo svarade: "Du (Gud) har gjort stor nåd med din tjänare, min fader David, eftersom han vandrade inför dig i trohet, rättfärdighet och rättsinnighet mot dig. Och du bevarade åt honom denna stora nåd och gav honom en son till efterträdare på hans tron, såsom ju nu har skett.|
12 - Och Åt Salomo* Vinden, Månadens Dagning, Månadens Kvällning**, Och Vållande Vi Honom: ”Ögats Utströmning***”, Och Av Jinner: ” Med Sina Egna Händer Som Verksamen, Det Med Guds Tillstädjan****”, Och Ibland De Som Vek Undan, Från Befallningen:, ”Bredes Smaken Ur Plågsame Flamman!”,
* 11|3|1|Och Salomo befryndade sig med Farao, konungen i Egypten; han tog Faraos dotter till hustru och förde henne in i Davids stad, och där fick hon bo, till dess han hade byggt sitt hus färdigt, så ock HERRENS hus och muren runt omkring Jerusalem.|
11|3|2|Emellertid offrade folket på höjderna, eftersom ännu vid denna tid intet hus hade blivit byggt åt HERRENS namn.|
11|3|3|Och Salomo älskade HERREN och vandrade efter sin fader Davids stadgar, utom att han frambar offer på höjderna och tände offereld där.|
11|3|4|Och konungen begav sig till Gibeon för att offra där, ty detta var den förnämsta offerhöjden; tusen brännoffer offrade Salomo på altaret där.|
11|3|5|I Gibeon uppenbarade sig nu HERREN för Salomo i en dröm om natten; Gud sade: "Bed mig om vad du vill att jag skall giva dig."|
11|3|6|Salomo svarade: "Du har gjort stor nåd med din tjänare, min fader David, eftersom han vandrade inför dig i trohet, rättfärdighet och rättsinnighet mot dig. Och du bevarade åt honom denna stora nåd och gav honom en son till efterträdare på hans tron, såsom ju nu har skett.|
11|3|7|Ja, nu har du, HERRE, min Gud, gjort din tjänare till konung efter min fader David; men jag är en helt ung man, som icke rätt förstår att vara ledare och anförare.|
11|3|8|Och din tjänare är här bland ditt folk, det som du har utvalt, ett folk som är så talrikt att det icke kan räknas eller täljas för sin myckenhets skull.|
11|3|9|Så giv nu din tjänare ett hörsamt hjärta, så att han kan vara domare för ditt folk och skilja mellan gott och ont; ty vem förmår väl eljest att vara domare för detta ditt stora folk?"|
11|3|10|Detta, att Salomo bad om sådant, täcktes Herren.|
11|3|11|Och Gud sade till honom: "Eftersom du har bett om sådant och icke bett om ett långt liv, ej heller bett om rikedom eller bett om dina fienders liv, utan har bett om att få förstånd till att akta på vad rätt är,|
11|3|12|se, därför vill jag göra såsom du önskar; se, jag giver dig ett så vist och förståndigt hjärta, att din like icke har funnits före dig, och att din like ej heller skall uppstå efter dig.|
11|3|13|Därtill giver jag dig ock vad du icke har bett om, nämligen både rikedom och ära, så att i all din tid ingen konung skall vara din like.|
11|3|14|Och om du vandrar på mina vägar, så att du håller mina stadgar och bud, såsom din fader David gjorde, då skall jag låta dig länge leva."|
11|3|15|Därefter vaknade Salomo och fann att det var en dröm. Och när han kom till Jerusalem, trädde han fram inför Herrens förbundsark och offrade brännoffer och frambar tackoffer; och därefter gjorde han ett gästabud för alla sina tjänare.|
** ”Vinden, Månadens Dagningar, Månadens Skymningar”: Hans imperiums storlek och (Och Hans framgång):
11|4|21|Så var nu Salomo herre över alla riken ifrån floden till filistéernas land och ända ned till Egyptens gräns; de förde skänker till Salomo och voro honom underdåniga, så länge han levde.|
11|4|22|Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl,|
11|4|23|tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.|
11|4|24|Ty han rådde över hela landet på andra sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra sidan floden; och han hade fred på alla sidor, runt omkring,|
11|4|25|Så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.|
11|4|26|Och Salomo hade fyrtio tusen spann vagnshästar och tolv tusen ridhästar.|
11|4|27|Och de nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos behov, och för allas som hade tillträde till konung Salomos bord; de läto intet fattas.|
11|4|28|Och kornet och halmen för hästarna och travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe där han uppehöll sig.|
11|4|29|Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand,|
11|4|30|så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet.|
11|4|31|Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring.|
11|4|32|Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.|
11|4|33|Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna.|
11|4|34|Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom.|
*** Ögats utströmning: sånger, dikter bland annat för dödsfallet av sina älskade:
11|4|32|Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.|
**** Jinner som hjälpte Salome bygga både Guds hus och sitt eget hus:
11|6|7|Och när huset uppfördes, byggdes det av sten som hade blivit färdighuggen vid stenbrottet; alltså hördes varken hammare eller yxa eller andra järnverktyg vid huset, när det byggdes.|
13 - Gjorde De Vad Han Begären:, ”Från Fästningar, Och Statyer, Och Väldiga* Skålar**, Och Bofasta Kastroller**:, ”(De) Var Sysselsätta!””, O’ Davids Släkt***: ”Var Tacksamma! Och Några Få ****”, Varav Tacksamma Tillbedjaren ****,
* Översättning av ”Väldiga” är inte rättvis men klargör innebörden, närmast jag kan komma är: ”alle mans svarande” : (Jätte) Skålar som kunde släcka törsten hos alla. Bilden finns i min illustrerade Familje Bibel (1939), sid. 450:
** ”Flyttbara bäckenställen på hjul”, (Rekonstruktion av konstnären Mangeant) &
** (Stationära) ”Kopparhavet i templet”, (Rekonstruktion av konstnären Mangeant).
*** David, Salome, Jakob, Moses, Lot, Isac …. Alla är judiska kungar.
**** Några Få (tacksamma): Det syftar på Jinner annars det plågsamma flamma väntade på de!
Men alla andra människliga tjänstefolk från alla folkslag var tacksamma som Salomo:
11|5|1|Och Hiram, konungen i Tyrus, sände sina tjänare till Salomo, sedan han hade fått höra att denne hade blivit smord till konung efter sin fader; ty Hiram hade alltid varit Davids vän.|
11|5|2|Och Salomo sände till Hiram och lät säga:|
11|5|3|"Du vet själv att min fader David icke kunde bygga något hus åt HERRENS, sin Guds, namn, för de krigs skull med vilka fienderna runt omkring ansatte honom, till dess att HERREN lade dem under hans fötter|
11|5|4|Men nu har HERREN, min Gud, låtit mig få ro på alla sidor; ingen motståndare finnes, och ingen olycka är på färde.|
11|5|5|Därför tänker jag nu på att bygga ett hus åt HERRENS, min Guds, namn, såsom HERREN talade till min fader David, i det han sade: 'Din son, den som jag skall sätta på din tron efter dig, han skall bygga huset åt mitt namn.'|
11|5|6|Så bjud nu att man hugger åt mig cedrar på Libanon. Härvid skola mina tjänare vara dina tjänare behjälpliga; och jag vill giva dig betalning för dina tjänares arbete, alldeles såsom du själv begär. Ty du vet själv att bland oss icke finnes någon som är så skicklig att hugga virke som sidonierna."|
11|5|7|Då nu Hiram hörde Salomos ord, blev han mycket glad; och han sade: "Lovad vare HERREN i dag, han som har givit David en så vis son till att regera över detta talrika folk!"|
11|5|8|Och Hiram sände till Salomo och lät säga: "Jag har hört det budskap du har sänt till mig. Jag vill göra allt vad du begär i fråga om cederträ och cypressträ.|
11|5|9|Mina tjänare skola föra virket från Libanon ned till havet, och jag skall låta lägga det i flottar på havet och föra det till det ställe som du anvisar mig, och lossa det där; men du må själv avhämta det. Du åter skall göra vad jag begär, nämligen förse mitt hus med livsmedel."|
11|5|10|Så gav då Hirom åt Salomo cederträ och cypressträ, så mycket han begärde.|
11|5|11|Men Salomo gav åt Hiram tjugu tusen korer vete, till föda för hans hus, och tjugu korer olja av stötta oliver. Detta gav Salomo åt Hiram för vart år.|
11|5|12|Och HERREN hade givit Salomo vishet, såsom han hade lovat honom. Och vänskap rådde mellan Hiram och Salomo; och de slöto förbund med varandra.|
11|5|13|Och konung Salomo bådade upp arbetsfolk ur hela Israel, och arbetsfolket utgjorde trettio tusen man.|
11|5|14|Dessa sände han till Libanon, tio tusen i vår månad, skiftevis, så att de voro en månad på Libanon och två månader hemma; och Adoniram hade uppsikten över de allmänna arbetena.|
11|5|15|Och Salomo hade sjuttio tusen män som buro bördor, och åttio tusen som höggo sten i bergen,|
11|5|16|förutom de överfogdar som av Salomo voro anställda över arbetet, tre tusen tre hundra, vilka hade befälet över folket som utförde arbetet.|
11|5|17|Och på konungens befallning bröto de stora och dyrbara stenar, för att husets grund skulle kunna läggas med huggen sten,|
11|5|18|Och Salomos byggningsmän och Hiroms byggningsmän och männen från Gebal höggo och tillredde både det trävirke och de stenar som behövdes till att bygga huset.|
14 – Då Honom Vi Tilldelade Frånfällen:, ”Vad Påpekade På Hans Frånfällen!?”, Tills Hans Stav Anfrätte, Av Jordens Odjur Då Den Till Förödelsen, Till Jinnens Påträffande, ”Ifall Om * Vetskapen, I Det Osynlige De I Äganden *, Vad Skulle Sändas Åt Dem I Uppenbara Viten!*:”,
* Om invånare (Både Jinner och människor) visste, kunde förutse framtiden, alltså det osynliga:
11|11|9|Och HERREN blev vred på Salomo, därför att hans hjärta hade avfallit från HERREN, Israels Gud, som dock två gånger hade uppenbarat sig för honom,|1 Kon. 3:5. 9:2.|
11|11|10|och som hade givit honom ett särskilt bud angående denna sak, att han icke skulle följa efter andra gudar, ett HERRENS bud som han icke hade hållit.|1 Kon. 6:12.|
11|11|11|Därför sade HERREN till Salomo: "Eftersom det är så med dig, och eftersom du icke har hållit det förbund och de stadgar som jag har givit dig, skall jag rycka riket ifrån dig och giva det åt din tjänare.|1 Sam. 15:28. 28:17. 1 Kon. 12:15 f. 14:8:|
11|11|12|Men för din fader Davids skull vill jag icke göra detta i din tid; först ur din sons hand skall jag rycka det.|
15 – ”Det Förelåg För Saba*, I Deras Bostad Tecken!”, Två Himmelgården, På Höger och Norden**: ”Ät Av Levebröden, Från Er Herre Och Varen, Tacksamma Åt Hans Stad *** Frejden, Och Nådige Äro Herren,
* Här Saba betyder ”omen”, folk glömde bort Gud:
11|11|6|Och Salomo gjorde vad ont var i HERRENS ögon och följde icke i allt efter HERREN, såsom hans fader David hade gjort.|
11|11|7|Salomo byggde nämligen då en offerhöjd åt Kemos, moabiternas styggelse, på berget öster om Jerusalem, och likaså en åt Molok, Ammons barns styggelse.|
11|11|8|På samma sätt gjorde han för alla sina utländska kvinnor, så att de fingo tända offereld och frambära offer åt sina gudar.|
** Alltså fyra himmelgård!
*** Guds stad som Salomo byggde enligt Tora.
16 – ”Men Bortvända*!”, Sände Vi Åt Dem Smäleke Floden, Och Utbyte De Två Deras Himmelgården, Två Murkna Himmelgården:, ”Ät Buskage Och Tamarisk, Och Ting Från Några Säden!”,
* De (Jinner) som bodde på himmelgården i Norra.
17 – Sådana Våra Belöningar, Till Dem Vad Avvisade:, ” Och Månne Vi Belöna Utan Befogenheten*!”,
* Här ordet ”Befogenhet” (Alkafor) härstammar från ”behörig” (Kafova).
18 – Och Mellan Dem Satte* Vi Och Byar Emellan*,
Vilken De Byarna Välsignade Vi ** Lik I ögonfallen:,
”Och Uppskatta Dem*** I Vandringen!
Dem Vandra Emellan,
På Natten Och Dagen Vid Tryggheten”,
* (Rymd) Passage mellan Salomos Byar och Jinners Byar (Städer)
** Salomos Byar
*** Jämför välsignelse mellan Era byar
19 – Deras Yttranden*: ”Herren Våran, Skilj Bland Ångerfulla!**, Och Elake Var De Sina Själar!, Satt Vi Dem Till Hadither***”, Och Vi Slet Dem **** Alla Slitna, Visserligen I Den Tecknen, För Varje Tacksamme Långmodige:,
* De som bad för de oskyldiga bland skyldiga.
** Ångerfull härstammar från Asf
*** Vi har lärt av dem och ska lära andra att avstå från onda.
**** :
[54:19] Vi Levererande, Åt De Blåsten [**] , ”Gnissla Gnisslande!”, Omens Dag I Fortlöpande,
[54:20] Människa Gripande, Lik Palmstammar Uppryckande,
20 – Och Förelåg För Dem Sanningen:, ”Iblis* Åtlyder Förmodan, Förutom En Grupp Av Troenden”,
* Iblis är Satans (Shejtan) namn före förvisning, alltså man har fortfarande chansen innan avvisning, då man blir som Satan.
21 – ”Och Vad Skulle Den* Kosta För Dem Av Sultanen**?, Förutom Den Vetanden***, Varifrån Tilltron Till Yttersta Tiden”, ”Varav Han**** Av Dem I Tvekan” – Och Herren Överst Alltsamman, ”Bevakaren*****:”,
* Det = Sanningen
** Profeterna begär inte pengar.
*** Se vers 19 ****: Var tålamodig.
**** Iblis och eller de som är Iblis (er).
***** Sultanen.
22 - ”Säg: Påkallar Ni, Dem Som Kräven, Avvärjande Från Herren!?”, Icke De Behärska Vikten, Av Den Minsta i Himlarna Och Icke I Jorden, Och Vad Mellan De Två* I Delaktigheten!, Och Vad För Honom** Från Honom (Gud) Framkommen***,
* Himlarna och Jorden.
** Sultanen.
*** Sanningen och kunskap enligt vers 20 & 21
23 – ”Och Icke Förmåner Hos Honom* Förbönen, Förutom Han** Från Honom* Hava Tillstånden!, ”Även Ifall Ängslan Utur Deras Hjärta!***, Deras Yttra: ”Vad Ifall*** Guds Sägen? **** ” ”, Deras***** Yttra: ”Rätten!”, Och Han Enorme Översten:,
* Gud.
** Medlare.
*** Tyranner, grymma, förtryckare, översittare, mobbare blir glada att någon medlar hos Gud (!), otrogna vet inte (kan inte Guds Bud) att det är bara Gud vet om vad finns i hjärta. De tror att Gud har likadana rättsystem som de själva!
**** Medlaren (som kan Koranen) då ska Han medla ska yttra: ”Prisad vare med Herren, Bara DU vet vad som finns i hjärta, bara DU vet om de dolda (som handlingar, gärningar…) och bara Du vet de uppenbara. DU är det Yttersta, Översta Rättfärdige, Barmhärtigaste”.
***** Änglar i domedagen:
[50:27] Hans Följeslagare Yttra: ”O’ Herre, Honom Inte Var Jag Tryckande, Men Han Var Lång Irrande.”,
[50:28] Yttra: ”Jag Är Inte Tilltvistande, Din Gåva Var Överlämnade, Som Varnande.”,
[50:29] ”Vad Kommer Att Förändras, Måste Jag Yttra!”, ”Och Vad Jag Är Orättvis Mot Tjänare!”,
24 – Yttra: ”Guds Sägen Vem Giva Er Levebröden, Från Himlarna Och Jorden? ”, ”Antingen Jag Eller Ni Till Vägledda, Eller I Uppenbare Förvillelsen”,
25 – Yttra: ”Icke Jag Frågen, Snar Oss Belöningen, Och Icke Frågas*”, Snar Din Gören**,
* Imam Zaman ska avvakta om Guds tecken.
** För tiden är redan fastlagd.
26 – Yttra: ”Skaparen Samlar Oss Mellan*, Sedan Öppnar Han** Mellan*, Det Med Rätten, Och Han Bildade Erövraren**,
* Änglar mellan himlen och jorden: [37:165] Absolut Vi!, Vilka Uppställda,
** Soldaten är bildade och erövrare enligt Koran.
27 - Yttra: ”Visa Mig Dem Partners Med Befogenheten, Nej Både*!” , Kloke Käre Är Guden,
* Partner, representant både till Gud och Imam Zaman!
28 – ”Och Vad Vi Dig Sänden, Förutom Tillräckligen, Giva Människorna Glädjebeskeden, Och Järtecken, Men De Flesta Människan Icke Veten!”,
29 - Och Deras Sägen: ”Om Du Vore Sannfärdige, När Denne Loven?”,
30 – Yttra: ”Till Dig* För En Dag Tidpunkten, Icke Ni Dröjen Honom* Timmen, Och Icke Ni Påskynden,
* Imam Zaman: ( Johannes uppenbarelse, Kap 5)
66|5|1|Och i högra handen på honom som satt på tronen såg jag en bokrulle, med skrift både på insidan och på utsidan, och förseglad med sju insegel.|
66|5|2|Och jag såg en väldig ängel som utropade med hög röst: "Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess insegel?"|
66|5|3|Men ingen, vare sig i himmelen eller på jorden eller under jorden, kunde öppna bokrullen eller se vad som stod däri.|
66|5|4|Och jag grät bittert över att ingen befanns vara värdig att öppna bokrullen eller se vad som stod däri.|
66|5|5|Men en av de äldste sade till mig: "Gråt icke. Se, lejonet av Juda stam, telningen från Davids rot, har vunnit seger, så att han kan öppna bokrullen och bryta dess sju insegel."|
31 - Och De Förnekarnas Sägen: ”Ej Sätta Tron På Denne Koranen, Och Icke Mellan Händer Hans*”,
”Och Om Du Kunde Skåda, Ondgörarnas Hållningen, Då Hos Herren Sin!**”,
Somliga Av Dem Återgående*** Till Somliga För Den Sägen****!”,
De Förtrycktas Yttrande Till Högmodiga: ”Om Icke För Dig***** Vi havande Tron! ******”,
* Imam Zamans penna.
**:
[50:29] ”Vad Kommer Att Förändras, Måste Jag Yttra!”, ”Och Vad Jag Är Orättvis Mot Tjänare!”,
[50:30] Dagens Säga Till Gehenna: ”Överfulla?”, Och Bemöta: ”Vi Kunna Mera Hava!?”.
*** [75:29] Och Svängda Ben Efter Ben.
****:
[37:24] ”Stoppa Dem!, Ställ Fråga!”,
[37:25] ”Varandra, Kan Ni Inte Hjälpa?”,
[37:26] ”Sakta!, Nu Underkastelse Är Min Numera!”,
[37:27] Vissa Bifaller, Vid Viss Häpna,
[37:28] Säga: ”Från Höger Till Oss, Ni Komma”,
[37:29] Yttra: ”Men Ni Var Inte Religiösa!”,
[37:30] ”Vi Inte Sultan Över Er, Men Egensinniga Folk Var Ni”,
[37:31] ”Lida Ska Vi, Beträffande Herrens Ord, Med All Rätta”,
[37:32] ”Vilseledde Er Vi, För Vi Gick Vilse?”.
***** Tyrannen.
****** Hån uttryck, de rättfärdiga har blivit tvungna att följa alltså de är oskyldiga.
32 - De Högmodigas Yttrande Till Förtryckta: ”Böjde Vi Oss Bakvända Ur Stigen Sedan!?*”, ”Då Kom Det ** Till Er, Ni Straffskyldiga Även!***”,
* Tyranner ursäktar sig och säger att de trode på budskapet sedan det hade kommit:
[75:14 - 15] Minsann Människans Själ, Själv Bevittna, Även Ursäkter Påhittna!, anklaga
** Varningen.
*** Förtryckare ( och de rika) försätter på anklaga och ljuga:
[74:8] Då I Basunen Vederfares Blåsande,
[74:9] Det Är Den Dagen, Den Dagen Som Tyngande,
[74:10] Till De Otroende, Nåd Är Bristande,
[74:11] Överlämnade Till Mig Och Min Skapade Individen,
[74:12] Med Rikedom Begåvad Som Överflödande,
[74:13] Och Söner Som Betraktande,
[74:14] Och Förberedde Honom Allting Lättande!,
[74:15] Och Sedan Är Han Ännu Mer Gapande!,
[74:16] De Både Är Dessa Uppenbarelserna Vägrande,
33 - De Förtrycktas Yttrande Till De Högmodiga: ”Även Bedraga På Natten Och Dagen!*”, ”Oss Ni Beordra På Den Tiden, Att Vantro Till Herren, Och Grunda Likvärda Lik Honom (Gud), Och Tillfångata Samvetskvalen!”, Då När Skildras Plågan Och Grundas Bojorna Våran, Av Bladskaften, ”Ni Förnekarna: Detta Är Vedergällningen, Förutom Vad Deras Handlanden**”,
* Även (NU) Ni bedrar (som FÖRUT)!
** Alltså Gud vet vad finns i hjärta och dessutom högmodigas vite begränsas inte av vad de har själv åstadskommit, även dem som de har åstadkommit indirekt:
[36:12] Vi kommer säkerligen att återuppliva de döda, och vi har skrivit ner allt de har gjort i detta livet, även konsekvenserna som fortgår efter deras död. Allt har vi räknat i ett omfattande dokument.
34 – ”Och Vad Vi Sänden I Byn Än Järtecken!*”, Förutom Sägen: ”, På Vad Sändes Vi I Trivseln!, I Förnekelsen!”,
* Man har fått varningen, två insegel kvar, när bara Gud vet...
35 – Och De Sägen: ”Flesta Vi, Förmögenheten Och Barnen, Och Vad Vi Till Vedergällningen?”,
36 – Yttra: ”Sannerligen, Gud Uppduka Levebröden, Till Vem Äro Hans (Guds) Viljan, Och Det* Beräknad”, Och Trots Det De Flesta Icke Veten,
* Levebröden, prövningen.
37 – ”Och Vad Era Förmögenhet (!) Och Icke Era Barn!”,
Med Vilken Närma Oss, Hava Vi En Närhet *!:,
”Enbart Vilken Säker ** Och Försona Gören”,
För Dem Kommer Att Viten, Täras För Deras Gören ***, Och De I Trygga Kammaren,
* Det är inte pengar eller barn som man kan närma sig till Gud. Dessutom det är hån uttryck!
** Bara Iblis följer gissning enligt vers 20.
*** Alla har syndat men på grund av deras goda gärning straffet ska vara mild alltså ska inte drabba de enligt nästa mening!
38 – Och Vilka Försöka I Tecken:, ”De Till Oförmögen!*, Åt Dem Plågande Tillkallelsen!”,
* De som försöker lista ut koderna i Koran ( som den falske Imam Zaman som försöker och det med dikt!) för att vilseleda människor.
39 – Yttra: ”Sannerligen, Gud Uppduka Levebröden, Till Vem Av Hans Tjänare Äro Hans Viljan, Och Giva Hans Fortuna, Och Vad Du Än Är Frikostige Något Liten, Han Gengäldar Den”, Och Levebrödernas Välvillige Han,
40 – Och Dagen För Samman** Han** Varenda En, Sedan Till Änglarna Hans*** Sägen:, ”Är Dessa Allenast Varen?”, De Prisade****: ,
* I Helvete.
** Gud.
*** Gehenna:
[50:30] Dagens Säga Till Gehenna: ”Överfulla?”, Och Bemöta: ”Vi Kunna, Mera Hava!?”,
**** Änglar.
41 – Deras Sägen:, ”Dig* Äro Äran, Du Förmyndaren, Ifrån Utan Dem!”, ”Men Dessa Dyrkade Jinnen!”, De Flesta** Till Dem Till Tron,
* Gud
** De troende är många, både de förgångna och senare generationer till ”Lekstugan” enligt Koran. Lekstugan för Barn då ingen bryr sig om sin klädsel och samhällsställning förutom antal godis.
42 – Då Den Dagen, Icke Somliga Ägen, Somliga Till Främjan, Och Icke Till Skadan, Och Till De Grymma Skall Vi Sägen: ”Smaka Eldens Viten, Vilken Ni Förnekade Den”,
18|34|1|Och Elihu tog till orda och sade:|
18|34|2|Hören, Ni vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.|
18|34|3|Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.|
18|34|4|Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.|
18|34|5|Se, Job har sagt: "Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.|
18|34|6|Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit."|
18|34|7|Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,|
18|34|8|han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.|
18|34|9|Ty han säger: "Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud."|
18|34|10|Hören mig därför, Ni förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!|
18|34|11|Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.|
18|34|12|Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.|
43 – Och Om Åt Dem Tydliga Tecken*, Recitering Våran**, Deras Sägen: ”Vad Denne, Ingen Annan Än En Herre**, Vilja Dig*** Hinder, Om Vadhelst Ert**** Fäders Dyrkan!”, Och Deras Sägen: ”Vad Detta, Inget Annat Än Smidande Tvetalan *****”, Och Äro De Förnekandenas Sägen, Då Till Dem Inträffa Sanningen:, ” Är Detta, Inget Annat Än Klare Magiken!”,
* Översvärmningar, jordbävningar…
** Imam Zaman.
*** Ledare. [96:17] Låt Honom Be Sina, ”Giv Anvisande!”,
**** Man tillkallar respektfull en ledare med Er eller Ni.
***** Koran som översätts av Imam Zaman.
44 - ”Och Vad Hade Vi Givit Dem Än Böcker De Bedriva Studien?”, Och Vad Hade Vi Sänt Dem Innan Dig Än Järtecken?”,
45 – Och Deras Än Föregångna Till Förnekelsen, Och Vad De Uppnådde En Av Tiondelen, Av Vad Hade Vi Givit Till Dessa*, Profeterna De Förneken:, ”Hur Var Min Missnöjen!?”,
* Nya generation.
46 – Yttra: ”Vad Förmanar Jag Er En:,
”Att Rätta Er Till Denna, I Paren* Och I Person Egen*, Sedan Besinna Er,
”Vad Det Du Vill Från Lustgården**?,
Vad Denne, Ingen Annan Till Dig Än Järtecken!”,
Mellan Händerna*** Hetsige Kvalen,
* Sök till rådgivning sedan bestäm dig, alltså varken påverka någon eller påverka någon, alltså inte hyckla.
** Du får vad du vill, för om du släpper halsen av dina egna då alla dina grannar och fattiga länder ska må bättre.
*** Imam Zaman ska öppna alla sigillen enligt Bibeln.
47 - Yttra: ” Vad Frågade Jag Dig Av Presenten* Det Är Din!, Fast Verkställanden Allenast Medelst Gud, Och Överst Allt Annat Han”, Betraktaren:,
* Denna upplysning och paradiset, auktoriserat av Gud.
48 – Yttra: ”Visserligen Herren, Kastar Den* Med Rätten, Märka Den Osynlige”,
* Stenen, eller kanske en liten mörkmaterial:
[50:45] Vi Veta, Om Deras Yttra, Och Vad Du Till Giganten, Om Koranens Erinran För Utlovade Fasan.
[31- 16] “Min Son: Likaså Tyngden* Allena Senap Gröda, Odlade Säd I En Klippa, Eller Vid Jorden Eller Vid Himlarna, Medelst Gud Ankomma, Guds Stöna !...
49 – Yttra: ” Avhämtades Rätten*, Och Vad Grundlöse Äro Falskheten!, Och Vad Den Återkommen!?”,
* Stenen:
[86:1 - 4] Och Himlen Och Al-Taareq الطَّارِقِ , ”Och Vad Du Veta, Om Al-Tareeq?”, ”Stjärnan, Den Genomträngande” , Absolut Alla Själar, Vilka Äro Tryggade.
50 - Yttra: ” Fast Vilseledda Ni* !?”,
”Vad Åt Mig (Gud) Är Vilsna, Medelst Själen Sin!**”,
”Och Fast Vägleddes Ni, På Det Mig*** Uppenbaras!?,
Tills Herren (Gud) Snar Åt Honom*** Höranden,
* Ni har fått alla tecken.
** Man får anklaga sig själv, på gott och ont :
[68:5 -6] Du Bevittnande, Och De Beskådande, Om Vem Är Vanvettig!
*** Imam Zaman:
[50:41 - 43] Och På Dagen, Hör Roparen, Platsen Äro Närligga, Höras I Denna Daga, Den Befogade Anropa, Daga Resa, Det Är Vi Saluterande, Tilltagande, Vår Regents Fortuna,
51 – Och Om Du Kunde Se Då Deras Rädslan, Ej Undkomma De Den, Och Den* Avhämtas Från Platsen, Närbelägen,
* Sten.
52 - Och Deras Sägen:, ” Vi Tror På Den!”,
Och Stönanden:, ”Dessa Utökande* Från Platsen**, Avlägsen***”,
* Stönanden, antal onda som stönar.
** Alltså det är för sent att tro, man är redan slitits bort och suckar och klagar.
*** Avlägsen plats: Helvete
53 – ”Och Befinna Sig!”, Förnekade På Den* Än Förra, Och Kastas Den Osynlige** Från Platsen, Avlägsen,
* Satan.
** Satan kastas till helvete.
54 – ”Och Bedrägeri Ibland Dem!, Och Vad Kättja Mellan Dem!, Liksom Handlingar Egendomliga Än Förra!, De Stönande!, Dessa I Tvivelaktighetens Misstro!”.
---------------------------------------------------------------------------------
Ur Bibeln:
12|21|7|Och Aserabelätet som han hade låtit göra satte han i det hus om vilket HERREN hade sagt till David och till hans son Salomo: "Vid detta hus och vid Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid.|2 Sam. 7:10. 7:13. Ps. 132:13.|
12|21|8|Och jag skall icke mer låta Israel vandra flyktig bort ifrån det land som jag har givit åt deras fäder, om de allenast hålla och göra allt vad jag har bjudit dem, och det alldeles efter den lag som min tjänare Mose har givit dem."|
13|11|7|Sedan tog David sin boning i bergfästet; därför kallade man det Davids stad.|
13|11|8|Och han uppförde befästningsverk runt omkring staden, från Millo och allt omkring; och Joab återställde det övriga av staden.|
13|11|9|Och David blev allt mäktigare och mäktigare, och HERREN Sebaot var med honom|
13|11|10|Och dessa äro de förnämsta bland Davids hjältar, vilka gåvo honom kraftig hjälp att bliva konung, de jämte hela Israel, och så skaffade honom konungaväldet, enligt HERRENS ord angående Israel.|2 Sam. 23:8 f.|
13|11|11|Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jasobeam, son till en hakmonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna på en gång.|1 Krön. 27:2.|
13|11|12|Och efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo; han var en av de tre hjältarna.|1 Krön. 27:4.|
13|11|13|Han var med David vid Pas-Dammim, när filistéerna där hade församlat sig till strid. Och där var ett åkerstycke, fullt med korn. Och folket flydde för filistéerna.|
13|11|14|Då ställde de sig mitt på åkerstycket och försvarade det och slogo filistéerna; och HERREN lät dem så vinna en stor seger.|
13|11|15|En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filistéer var lägrad i Refaimsdalen.|1 Sam. 22:1.|
13|11|16|Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem.|
13|11|17|Och David greps av lystnad och sade: "Ack att någon ville giva mig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!"|
13|11|18|Då bröto de tre sig igenom filistéernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men David ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN.|
13|11|19|Han sade nämligen: "Gud låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod, som hava vågat sina liv? Ty med fara för sina liv hava de burit det hit." Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de tre hjältarna gjort.|
13|11|20|Absai, Joabs broder, var den förnämste av tre andra; han svängde en gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre.|
13|11|21|Han var dubbelt mer ansedd än någon annan i detta tretal, och han var deras hövitsman, men upp till de tre första kom han dock icke.|
13|11|22|Vidare Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.|1 Krön. 27:5 f.|
13|11|23|Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så reslig: fem alnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dräpte honom med hans eget spjut.|
13|11|24|Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna.|
13|11|25|Ja, han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första kom han icke. Och David satte honom till anförare för sin livvakt.|
13|11|26|De tappra hjältarna voro: Asael, Joabs broder, Elhanan, Dodos son,
1|13|14|Och HERREN sade till Abram, sedan Lot hade skilt sig från honom: "Lyft upp dina ögon och se, från den plats där du står, mot norr och söder och öster och väster.|
1|13|15|Ty hela det land som du nu ser skall jag giva åt dig och din säd för evärdlig tid.|
1|13|16|Och jag skall låta din säd bliva såsom stoftet på jorden; kan någon räkna stoftet på jorden, så skall ock din säd kunna räknas.|
1|13|17|Stå upp och drag igenom landet efter dess längd och dess bredd, ty åt dig skall jag giva det."|
9|16|7|Men HERREN sade till Samuel "Skåda icke på hans utseende och på hans högväxta gestalt, ty jag har förkastat honom. Ty det är icke såsom en människa ser; en människa ser på det som är för ögonen men HERREN ser till hjärtat."|5 Mos. 10:17. 1 Krön. 28:9. 2 Krön.19:7. Ps. 7:10.|
(först själva sure sedan med tolkning!)
1 – Lovordar Gud Vilken, Till Honom Vad I Himlen, Och Vad I Jorden, Och Lovordar Honom I Det Yttersta Tiden, Och Han Sakkunnige Kloke:
2 – ”Han Veten, Vad Går In Inne I Jorden, Och Vad Från Henne Utkommen, Och Vad Nerskickas Från Himlen, Och Vad Av Henne Uppstigen*”, Och Han Barmhärtige Förlåtaren,
3 – Och Vilka Förneka Sägen: ”Och En Kommer Inte Till Oss: ”Timmen!””, Yttra: ”Jo, Och Från Gud Framkommer Den Osynliga Världen, Inte Flyr Honom Vikten, Av Smulan I Himlen, Och Inte Bara I Jorden, Och Inte Dessutom Än Liten, Och Inte Större Förutom Det I Uppenbare Boken*”,
4 –Åt Vilka Till Troende Är Belöningen, Och Fromma Gärningar Deras Gören, Till Dessa Benådningen, Och Generös Levebröden,
5 – Och Vilka I Uppenbarelserna, I Frustration* Eftersträva, Åt Dessa Plågan Från Förskräcklige Vreden:,
6 - ”Och Finna!, Dem Vilka Räckta!*”, Kunskapen För Dig Vilken Avslöjas, Från Herren, Han Sanningen, Och Ledsagar Till Käre Prisade Stigen,
7 – Och Vilka Förneka Säga: ”Månne Vi Dig* Påpeka, Höja Till Herren** Som Ska Berätta, Om Att Vi Slita Alla Slitna***!?, Verkligen Du* Den Nya Karaktären!**”,
8 – (Och Vilka Förneka Säga:) ”Bedraga, Över Gud Ljuga*, Jinner I Sitt Taga!**”, Men Vilka Som Inte Till Troende Om Det Yttersta:, ”I Plågan Och Den Avlånge Förvillelsen!***”,
9 – Icke De Skåda:, ”Tills Vad Mellan I Deras Händer!*, Och Vad Bakom I Himlarna Och Jorden?**”, Om Vår Är Begären, De Till Förmörkelse I Deras Terrängen, Eller Åt Dem Biten, Fallen Från Himlen, ”Stöna I Dessa Tecken***, Varenda En Vändande Tjänaren!****,
10 - Och Redan Till David* Vi Givande, Förmån Som Välsignelse**:, ”O Berg, Lyd Honom, Och Fåglar***”, Och Mjukade Vi Hans Järn***!,
11 – ”Gör I Ordning Den Döljanden*, Och Uppskatta** I Berättelsen**”, Och Gör De Rättfärdiga***, Visserligen Seende Jag Om Vad Din Gören”,
12 - Och Åt Salomo* Vinden, Månadens Dagning, Månadens Kvällning**, Och Vållande Vi Honom: ”Ögats Utströmning***”, Och Av Jinner: ” Med Sina Egna Händer Som Verksamen, Det Med Guds Tillstädjan****”, Och Ibland De Som Vek Undan, Från Befallningen:, ”Bredes Smaken Ur Plågsame Flamman!”,
13 - Gjorde De Vad Han Begären:, ”Från Fästningar, Och Statyer, Och Väldiga* Skålar**, Och Bofasta Kastroller**:, ”(De) Var Sysselsätta!””, O’ Davids Släkt***: ”Var Tacksamma! Och Några Få ****”, Varav Tacksamma Tillbedjaren ****,
14 – Då Honom Vi Tilldelade Frånfällen:, ”Vad Påpekade På Hans Frånfällen!?”, Tills Hans Stav Anfrätte, Av Jordens Odjur Då Den Till Förödelsen, Till Jinnens Påträffande, ”Ifall Om * Vetskapen, I Det Osynlige De I Äganden *, Vad Skulle Sändas Åt Dem I Uppenbara Viten!*:”,
15 – ”Det Förelåg För Saba*, I Deras Bostad Tecken!”, Två Himmelgården, På Höger och Norden**: ”Ät Av Levebröden, Från Er Herre Och Varen, Tacksamma Åt Hans Stad *** Frejden, Och Nådige Äro Herren,
16 – ”Men Bortvända*!”, Sände Vi Åt Dem Smäleke Floden, Och Utbyte De Två Deras Himmelgården, Två Murkna Himmelgården:, ”Ät Buskage Och Tamarisk, Och Ting Från Några Säden!”,
17 – Sådana Våra Belöningar, Till Dem Vad Avvisade:, ” Och Månne Vi Belöna Utan Befogenheten*!”,
18 – Och Mellan Dem Satte* Vi Och Byar Emellan*,
Vilken De Byarna Välsignade Vi ** Lik I ögonfallen:,
”Och Uppskatta Dem*** I Vandringen!
Dem Vandra Emellan,
På Natten Och Dagen Vid Tryggheten”,
19 – Deras Yttranden*: ”Herren Våran, Skilj Bland Ångerfulla**, Och Elake Var De Sina Själar, Satt Vi Dem Till Hadither***”, Och Vi Slet Dem **** Alla Slitna, Visserligen I Den Tecknen, För Varje Tacksamme Långmodige:,
20 – Och Förelåg För Dem Sanningen:, ”Iblis* Åtlyder Förmodan, Förutom En Grupp Av Troenden”,
21 – ”Och Vad Skulle Den* Kosta För Dem Av Sultanen**?, Förutom Den Vetanden***, Varifrån Tilltron Till Yttersta Tiden”, ”Varav Han**** Av Dem I Tvekan” – Och Herren Överst Alltsamman, ”Bevakaren: *****:”,
22 - ”Säg: Påkallar Ni, Dem Som Kräven, Avvärjande Från Herren!?”, Icke De Behärska Vikten, Av Den Minsta i Himlarna Och Icke I Jorden, Och Vad Mellan De Två* I Delaktigheten!, Och Vad För Honom** Från Honom (Gud) Framkommen***,
23 – ” Och Icke Förmåner Hos Honom* Förbönen, Förutom Han** Från Honom* Hava Tillstånden!, ”Även Ifall Ängslan Utur Deras Hjärta!***, Deras Yttra: ”Vad Ifall*** Guds Sägen? **** ” ”, Deras***** Yttra: ”Rätten!”, Och Han Enorme Översten:,
24 – Yttra: ” Guds Sägen: Vem Giva Er Levebröden, Från Himlarna Och Jorden? ”, ”Antingen Jag Eller Ni Till Vägledda, Eller I Uppenbare Förvillelsen”,
25 – Yttra: ”Icke Jag Frågen, Snar Oss Belöningen, Och Icke Frågas*”, Snar Din Gören**,
26 – Yttra: ”Skaparen Samlar Oss Mellan*, Sedan Öppnar Han** Mellan*, Det Med Rätten, Och Han Bildade Erövraren**,
27 - Yttra: ”Visa Mig Dem Partners Med Befogenheten, Nej Både*!” , Kloke Käre Han Guden!,
28 – ”Och Vad Vi Dig Sänden, Förutom Tillräckligen, Giva Människorna Glädjebeskeden, Och Järtecken, Men De Flesta Människor Icke Veten!”,
29 - Och Deras Sägen: ”Om Du Vore Sannfärdige, När Denne Loven?”,
30 – Yttra: ”Till Dig* För En Dag Tidpunkten, Icke Ni Dröjen Honom Timmen, Och Icke Ni Den Påskynden,
31 - Och De Förnekarnas Sägen: ”Ej Sätta Tron På Denne Koranen, Och Icke Mellan Händer Hans*”,
”Och Om Du Kunde Skåda, Ondgörarnas Hållningen, Då Hos Herren Sin!**”,
Somliga Av Dem Återgående*** Till Somliga För Den Sägen****!”,
De Förtrycktas Yttrande Till Högmodiga: ”Om Icke För Dig***** Vi havande Tron! ******”,
32 - De Högmodigas Yttrande Till Förtryckta: ”Böjde Vi Oss Bakvända Ur Stigen Sedan!?*”, ”Då Kom Det ** Till Er, Ni Straffskyldiga Även!***”,
33 - De Förtrycktas Yttrande Till De Högmodiga: ”Även Bedraga På Natten Och Dagen!*”, ”Oss Ni Beordra På Den Tiden, Att Vantro Till Herren, Och Grunda Likvärda Lik Honom (Gud), Och Tillfångata Samvetskvalen!”, Då När Skildras Plågan Och Grundas Bojorna Våran, Av Bladskaften, ”Ni Förnekarna: Detta Är Vedergällningen, Förutom Vad Deras Handlanden**”,
34 – ”Och Vad Vi Sänden I Byn Än Järtecken!*”, Förutom Sägen: ”, På Vad Sändes Vi I Trivseln!, I Förnekelsen!”,
35 – Och De Sägen: ”Flesta Vi, Förmögenheten Och Barnen, Och Vad Vi Till Vedergällningen?”,
36 – Yttra: ”Sannerligen, Gud Uppduka Levebröden, Till Vem Äro Hans (Guds) Viljan, Och Det* Beräknad”, Men De Flesta Icke Veten,
37 – ”Och Vad Era Förmögenhet (!) Och Icke Era Barn!”,
Med Vilken Närma Oss, Hava Vi En Närhet *!:,
”Enbart Vilken Säker ** Och Försona Gören”,
För Dem Kommer Att Viten, Täras För Deras Gören ***, Och De I Trygga Kammaren,
38 – Och Vilka Försöka I Tecken:, ”De Till Oförmögen!*, Åt Dem Plågande Tillkallelsen!”,
39 – Yttra: ”Sannerligen, Gud Uppduka Levebröden, Till Vem Av Hans Tjänare Äro Hans Viljan, Och Giva Hans Fortuna, Och Vad Du Än Är Frikostige Något Liten, Han Gengäldar Den”, Och Levebrödernas Välvillige Han,
40 – Och Dagen För Samman** Han** Varenda En, Sedan Till Änglarna Hans*** Sägen:, ”Är Dessa Allenast Varen?”, De Prisade****: ,
41 – Deras Sägen:, ”Dig* Äro Äran, Du Förmyndaren, Ifrån Utan Dem!”, ”Men Dessa Dyrkade Jinnen!”, De Flesta** Till Dem Till Tron,
42 – Då Den Dagen, Icke Somliga Ägen, Somliga Till Främjan, Och Icke Till Skadan, Och Till De Grymma Skall Vi Sägen: ”Smaka Eldens Viten, Vilken Ni Förnekade Den”,
43 – Och Om Åt Dem Tydliga Tecken*, Recitering Våran**, Deras Sägen: ”Vad Denne, Ingen Annan Än En Herre**, Vilja Dig*** Hinder, Om Vadhelst Ert**** Fäders Dyrkan!”, Och Deras Sägen: ”Vad Detta, Inget Annat Än Smidande Tvetalan *****”, Och Äro De Förnekandenas Sägen, Då Till Dem Inträffa Sanningen:, ” Är Detta, Inget Annat Än Klare Magiken!”,
44 - ”Och Vad Hade Vi Givit Dem Än Böcker De Bedriva Studien?”, Och Vad Hade Vi Sänt Dem Innan Dig Än Järtecken?”,
45 – Och Deras Än Föregångna Till Förnekelsen, Och Vad De Uppnådde En Av Tiondelen, Av Vad Hade Vi Givit Till Dessa*, Profeterna De Förneken:, ”Hur Var Min Missnöjen!?”,
46 – Yttra: ”Vad Förmanar Jag Er En:, ” Att Rätta Er Till Denna, I Paren* Och I Person Egen*, Sedan Besinna Er, ”Vad Det Du Vill Från Lustgården**?, Vad Denne, Ingen Annan Till Dig Än Järtecken!”, Mellan Händerna*** Hetsige Kvalen,
47 - Yttra: ” Vad Frågade Jag Dig Av Presenten* ? Det Är Din!, Fast Verkställanden Allenast Medelst Gud”, Och Överst Alla Ting Han, Betraktaren:,
48 – Yttra: ”Visserligen Herren, Kastar Den* Med Rätten, Märka Den Osynlige”,
49 – Yttra: ” Avhämtades Rätten*, Och Vad Grundlöse Äro Falskheten!, Och Vad Den Återkommen!?”,
50 - Yttra: ” Fast Vilseledda Ni* !?”,
”Vad Åt Mig (Gud) Är Vilsna, Medelst Själen Sin!**”,
”Och Fast Vägleddes Ni, På Det Mig*** Uppenbaras!?,
Tills Herren (Gud) Snar Åt Honom*** Höranden,
51 – Och Om Du Kunde Se Då Deras Rädslan, Ej Undkomma De Den, Och Den* Avhämtas Från Platsen, Närbelägen,
52 - Och Deras Sägen:, ” Vi Tror På Den!”,
Och Stönanden:, ”Dessa Utökande* Från Platsen**, Avlägsen***”,
53 – ”Och Befinna Sig!”, Förnekade På Den* Än Förra, Och Kastas Den Osynlige** Från Platsen, Avlägsen,
54 – ”Och Bedrägeri Ibland Dem!, Och Vad Kättja Mellan Dem!, Liksom Handlingar Egendomliga Än Förra!, De Stönande!, Dessa I Tvivelaktighetens Misstro!”.
----------------------------------------------------------------------------
[34:0] I Guds namn, Den Barmhärtigaste, Den Nådigaste
1 – Lovordar Gud Vilken, Till Honom Vad I Himlen, Och Vad I Jorden, Och Lovordar Honom I Det Yttersta Tiden, Och Han Sakkunnige Kloke:
2 – ”Han Veten, Vad Går In Inne I Jorden, Och Vad Från Henne Utkommen, Och Vad Nerskickas Från Himlen, Och Vad Av Henne Uppstigen”, Och Han Barmhärtige Förlåtaren,
[31 – 10] ”(Gud) Skapade Himlarna”, ”Förutom Döp Du Skåda, Och I Jorden Kasta, Fall Ska Med Dig Skaka, Och Alla Levande Till sända”, Och Vi* Från Himlen Vatten** Nersända, Och Odlar Däri Av Varje, Par*** Som Generösa,
3 – Och Vilka Förneka Sägen: ”Och En Kommer Inte Till Oss: ”Timmen!””, Yttra: ”Jo, Och Från Gud Framkommer Den Osynliga Världen, Inte Flyr Honom Vikten, Av Smulan I Himlen, Och Inte Bara I Jorden, Och Inte Dessutom Än Liten, Och Inte Större Förutom Det I Uppenbare Boken*”,
* Gud blundar för små synder, allt skrivits i boken:
42|12|40|Så varen ock I redo; ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma."|
42|12|41|Då sade Petrus: "Herre, är det om oss som du talar i denna liknelse, eller är det om alla?"|
42|12|42|Herren svarade: "Finnes någon trogen och förståndig förvaltare, som av sin herre kan sättas över hans husfolk, för att i rätt tid giva dem deras bestämda kost -|
42|12|43|salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.|
42|12|44|Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.|
42|12|45|Men om så är, att tjänaren säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart', och han begynner att slå de andra tjänarna och tjänarinnorna och att äta och dricka, så att han bliver drucken,|
42|12|46|då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det, och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med de otrogna. -|
42|12|47|Och den tjänare som hade fått veta sin herres vilja, men icke redde till eller gjorde efter hans vilja, han skall bliva straffad med många slag.|
42|12|48|Men den som, utan att hava fått veta hans vilja, gjorde vad som var slag värt, han skall bliva straffad med allenast få slag. Var och en åt vilken mycket är givet, av honom skall mycket varda utkrävt, och den som har blivit betrodd med mycket, av honom skall man fordra dess mera.|
4 –Åt Vilka Till Troende Är Belöningen, Och Fromma Gärningar Deras Gören, Till Dessa Benådningen, Och Generös Levebröden,
5 – Och Vilka I Uppenbarelserna, I Frustration* Eftersträva, Åt Dessa Plågan Från Förskräcklige Vreden:,
* Ansvarslös, irritation.
6 - ”Och Finna!, Dem Vilka Räckta!*”, Kunskapen För Dig Vilken Avslöjas, Från Herren, Han Sanningen, Och Ledsagar Till Käre Prisade Stigen,
* Förflutna tyranner, bestar belönas redan.
7 – Och Vilka Förneka Säga: ”Månne Vi Dig* Påpeka, Höja Till Herren** Som Ska Berätta, Om Att Slita Vi Alla Slitna***!?, Verkligen Du* Den Nya Karaktären!**”,
* Han som påstår att han är Imam Zaman
** Imam Zaman
** Att sluta göra som föregångarna som föräldrar, Idoler…. Deras stig är sliten och falsk: [31:22] Och Åt Gud Vilka Sitt Ansikte Freda, Och De Vilka Välgöra, Greppet Förlora**, De Oskiljaktiga Hoppknyta , Och Åt Gud Ärendena, Alla Yttersta.
8 – (Och Vilka Förneka Säga:) ”Bedraga, Över Gud Ljuga*, Jinner I Sitt Taga!**”, Men Vilka Som Inte Till Troende Om Det Yttersta:, ”I Plågan Och Den Avlånge Förvillelsen!***”,
* Vi ska inte släppa vår bild, definitionen av Gud, Vi gör vad våra hjältar gör.
** Ska Vi bli besatta som den nya karaktären?
*** De är inte 100% säker på sina sakfrågor, förvirrad…
9 – Icke De Skåda:, ”Tills Vad Mellan I Deras Händer!*, Och Vad Bakom I Himlarna Och Jorden?**”, Om Vår Är Begären, De Till Förmörkelse I Deras Terrängen, Eller Åt Dem Biten, Fallen Från Himlen, ”Stöna I Dessa Tecken***, Varenda En Vändande Tjänaren!****,
* De otroende kan inte se tills de har fått belöningen i sina händer: 6 - ”Och Finna!, Vilka Räckta!*”,
** Sista Tiden, allt uppenbaras
*** Skratt så länge
**** De som vänder ryggen till varningar med hån stön
10 - Och Redan Till David* Vi Givande, Förmån Som Välsignelse**:, ”O Berg, Lyd Honom, Och Fåglar***”, Och Mjukade Vi Hans Järn***!,
* David, den yngsta sonen av Isai: (Tora, 1:a Samuelsboken, kap 9)
9|16|1|Och HERREN sade till Samuel: "Huru länge tänker du sörja över Saul? Jag har ju förkastat honom, ty jag vill icke längre att han skall vara konung över Israel. Fyll ditt horn med olja och gå åstad jag vill sända dig till betlehemiten Isai, ty en av hans söner (David) har jag utsett åt mig till konung."
** 9|17|34|Men David svarade Saul: "Din tjänare har gått i vall med sin faders får; om då ett lejon eller en björn kom och tog bort ett får av hjorden,|
9|17|35|så följde jag efter vilddjuret och slog ned det och ryckte rovet ur munnen på det; och om det då reste sig upp mot mig, så fattade jag det i skägget och slog ned det och dödade det.|
9|17|36|Har nu din tjänare slagit ned både lejon och björn, så skall det gå denne oomskurne filisté såsom det gick vart och ett av dessa djur, ty han har smädat den levande Gudens här."|
*** Mjuka hans järn: Goljats svärd (järn) kunde inte skada David (och striden ägde rum i Berg):
9|17|40|Och han (David) tog sin stav i handen och valde ut åt sig fem släta stenar ur bäcken och lade dem i sin herdeväska och i barmen, och tog sin slunga i handen; därefter gick han fram mot filistéen.|
9|17|41|Och filistéen gick framåt och kom David allt närmare, och hans sköld bärare gick framför honom.|
9|17|42|Då nu filistéen (Goljat) såg upp och fick se David, föraktade han honom; ty denne var ännu en yngling, ljuslätt och skön.|
9|17|43|Och filistéen sade till David: "Menar du att jag är en hund, eftersom du kommer emot mig med käppar?" Och filistéen förbannade David, i det han svor vid sina gudar.|
9|17|44|Sedan sade filistéen till David: "Kom hit till mig, så skall jag giva ditt kött åt himmelens fåglar och åt markens djur."|
9|17|45|David svarade filistéen: "Du kommer mot mig med svärd och spjut och lans, men jag kommer mot dig i HERREN Sebaots namn, hans som är Israels härs Gud, den härs som du har smädat.|
9|17|46|HERREN skall denna dag överlämna dig i min hand, så att jag skall slå ned dig och taga ditt huvud av dig, och jag skall denna dag giva de filisteiska krigarnas döda kroppar åt himmelens fÅGLAR och åt jordens vilda djur; så skola alla länder förnimma att Israel har en Gud.|
11 – ”Gör I Ordning Den Döljanden*, Och Uppskatta** I Berättelsen**”, Och Gör Det Rättfärdiga***, Visserligen Seende Jag Om Vad Din Gören”,
* 9|17|40|Och han (David) tog sin stav i handen och valde ut åt sig fem släta stenar ur bäcken och lade dem i sin herdeväska* och i barmen*, och tog sin slunga i handen; därefter gick han fram mot filistéen.|
** Uppskatta : Jonathan, hans far…, berättelsen: bland annat klagosånger i Psaltaren
10|23|1|Dessa voro Davids sista ord: Så säger David, Isais son, så säger den man som blev högt upphöjd, Jakobs Guds smorde, Israels ljuvlige sångare:|
10|23|2|HERRENS Ande har talat genom mig, och hans ord är på min tunga;|Matt. 22:43. Apg. 1:16.|
10|23|3|Israels Gud har så sagt, Israels klippa har så talat till mig: "Den som råder över människorna rätt, den som råder i Guds fruktan,|
10|23|4|han är lik morgonens ljus, när solen går upp, en morgon utan moln, då jorden grönskar genom solsken efter regn.|Job 22:28. Ps. 97:11.|
10|23|5|Ja, är det icke så med mitt hus inför Gud? Han har ju upprättat med mig ett evigt förbund, i allo stadgat och betryggat. Ja, visst skall han låta all frälsning och glädje växa upp åt mig.|2 Sam. 7:12 f.|
10|23|6|Men de onda äro allasammans lika bortkastade törnen, som man ej vill taga i med handen.|
10|23|7|Och måste man röra vid dem, så rustar man sig med järn och med spjutskaft, och bränner sedan upp dem i eld på stället.|…..
9|18|1|Sedan, efter det att David hade talat ut med Saul, fäste sig Jonatans hjärta så vid Davids hjärta, att Jonatan hade honom lika kär som sitt eget liv.|
9|18|2|Och Saul tog honom till sig på den dagen och lät honom icke mer vända tillbaka till sin faders hus.|
9|18|3|Och Jonatan slöt ett förbund med David, då han nu hade honom lika kär som sitt eget liv.|
9|18|4|Och Jonatan tog av sig manteln som han hade på sig och gav den åt David, så ock sina övriga kläder, ända till sitt svärd, sin båge och sitt bälte.|
Davids klagosång ”Bågsången”: (2:a samuelsboken, kap 1)
10|1|19|"Din härlighet, Israel, ligger slagen på dina höjder. Huru hava icke hjältarna fallit!|
10|1|20|Förkunnen det icke i Gat, bebåden det ej på Askelons gator, för att filistéernas döttrar icke må glädja sig, de oomskurnas döttrar ej fröjda sig.|
10|1|21|I Gilboa berg, på eder må ej falla dagg eller regn, ej ses offergärdsskördar. Ty hjältarnas sköld blev där till smälek, Sauls sköld, ej sedan smord med olja.|
10|1|22|Från slagnas blod, från hjältars hull vek Jonatans båge icke tillbaka, vände Sauls svärd ej omättat åter.|
10|1|23|Saul och Jonatan, så kära och ljuvliga för varandra i livet, de blevo ej heller skilda i döden, de två, som voro snabbare än örnar, starka mer än lejon.|
10|1|24|Israels döttrar, gråten över Saul, över honom som klädde eder i scharlakan och praktskrud och prydde edra kläder med gyllene smycken.|
10|1|25|Huru hava icke hjältarna fallit i striden! Jonatan ligger slagen på dina höjder.|
10|1|26|Jag sörjer över dig, du min broder Jonatan; mycket ljuvlig var du mig. Dyrbar var mig din kärlek, mer än kvinnokärlek.|
10|1|27|Huru hava icke hjältarna fallit, de båda stridssvärden förgåtts!"|
*** 11|3|6|Salomo svarade: "Du (Gud) har gjort stor nåd med din tjänare, min fader David, eftersom han vandrade inför dig i trohet, rättfärdighet och rättsinnighet mot dig. Och du bevarade åt honom denna stora nåd och gav honom en son till efterträdare på hans tron, såsom ju nu har skett.|
12 - Och Åt Salomo* Vinden, Månadens Dagning, Månadens Kvällning**, Och Vållande Vi Honom: ”Ögats Utströmning***”, Och Av Jinner: ” Med Sina Egna Händer Som Verksamen, Det Med Guds Tillstädjan****”, Och Ibland De Som Vek Undan, Från Befallningen:, ”Bredes Smaken Ur Plågsame Flamman!”,
* 11|3|1|Och Salomo befryndade sig med Farao, konungen i Egypten; han tog Faraos dotter till hustru och förde henne in i Davids stad, och där fick hon bo, till dess han hade byggt sitt hus färdigt, så ock HERRENS hus och muren runt omkring Jerusalem.|
11|3|2|Emellertid offrade folket på höjderna, eftersom ännu vid denna tid intet hus hade blivit byggt åt HERRENS namn.|
11|3|3|Och Salomo älskade HERREN och vandrade efter sin fader Davids stadgar, utom att han frambar offer på höjderna och tände offereld där.|
11|3|4|Och konungen begav sig till Gibeon för att offra där, ty detta var den förnämsta offerhöjden; tusen brännoffer offrade Salomo på altaret där.|
11|3|5|I Gibeon uppenbarade sig nu HERREN för Salomo i en dröm om natten; Gud sade: "Bed mig om vad du vill att jag skall giva dig."|
11|3|6|Salomo svarade: "Du har gjort stor nåd med din tjänare, min fader David, eftersom han vandrade inför dig i trohet, rättfärdighet och rättsinnighet mot dig. Och du bevarade åt honom denna stora nåd och gav honom en son till efterträdare på hans tron, såsom ju nu har skett.|
11|3|7|Ja, nu har du, HERRE, min Gud, gjort din tjänare till konung efter min fader David; men jag är en helt ung man, som icke rätt förstår att vara ledare och anförare.|
11|3|8|Och din tjänare är här bland ditt folk, det som du har utvalt, ett folk som är så talrikt att det icke kan räknas eller täljas för sin myckenhets skull.|
11|3|9|Så giv nu din tjänare ett hörsamt hjärta, så att han kan vara domare för ditt folk och skilja mellan gott och ont; ty vem förmår väl eljest att vara domare för detta ditt stora folk?"|
11|3|10|Detta, att Salomo bad om sådant, täcktes Herren.|
11|3|11|Och Gud sade till honom: "Eftersom du har bett om sådant och icke bett om ett långt liv, ej heller bett om rikedom eller bett om dina fienders liv, utan har bett om att få förstånd till att akta på vad rätt är,|
11|3|12|se, därför vill jag göra såsom du önskar; se, jag giver dig ett så vist och förståndigt hjärta, att din like icke har funnits före dig, och att din like ej heller skall uppstå efter dig.|
11|3|13|Därtill giver jag dig ock vad du icke har bett om, nämligen både rikedom och ära, så att i all din tid ingen konung skall vara din like.|
11|3|14|Och om du vandrar på mina vägar, så att du håller mina stadgar och bud, såsom din fader David gjorde, då skall jag låta dig länge leva."|
11|3|15|Därefter vaknade Salomo och fann att det var en dröm. Och när han kom till Jerusalem, trädde han fram inför Herrens förbundsark och offrade brännoffer och frambar tackoffer; och därefter gjorde han ett gästabud för alla sina tjänare.|
** ”Vinden, Månadens Dagningar, Månadens Skymningar”: Hans imperiums storlek och (Och Hans framgång):
11|4|21|Så var nu Salomo herre över alla riken ifrån floden till filistéernas land och ända ned till Egyptens gräns; de förde skänker till Salomo och voro honom underdåniga, så länge han levde.|
11|4|22|Och vad Salomo för var dag behövde av livsmedel var: trettio korer fint mjöl och sextio korer vanligt mjöl,|
11|4|23|tio gödda oxar, tjugu valloxar och hundra far, förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.|
11|4|24|Ty han rådde över hela landet på andra sidan floden, ifrån Tifsa ända till Gasa, över alla konungar på andra sidan floden; och han hade fred på alla sidor, runt omkring,|
11|4|25|Så att Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.|
11|4|26|Och Salomo hade fyrtio tusen spann vagnshästar och tolv tusen ridhästar.|
11|4|27|Och de nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos behov, och för allas som hade tillträde till konung Salomos bord; de läto intet fattas.|
11|4|28|Och kornet och halmen för hästarna och travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe där han uppehöll sig.|
11|4|29|Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand,|
11|4|30|så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet.|
11|4|31|Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring.|
11|4|32|Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.|
11|4|33|Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna.|
11|4|34|Och från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från alla konungar på jorden, som hade hört talas om hans visdom.|
*** Ögats utströmning: sånger, dikter bland annat för dödsfallet av sina älskade:
11|4|32|Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem.|
**** Jinner som hjälpte Salome bygga både Guds hus och sitt eget hus:
11|6|7|Och när huset uppfördes, byggdes det av sten som hade blivit färdighuggen vid stenbrottet; alltså hördes varken hammare eller yxa eller andra järnverktyg vid huset, när det byggdes.|
13 - Gjorde De Vad Han Begären:, ”Från Fästningar, Och Statyer, Och Väldiga* Skålar**, Och Bofasta Kastroller**:, ”(De) Var Sysselsätta!””, O’ Davids Släkt***: ”Var Tacksamma! Och Några Få ****”, Varav Tacksamma Tillbedjaren ****,
* Översättning av ”Väldiga” är inte rättvis men klargör innebörden, närmast jag kan komma är: ”alle mans svarande” : (Jätte) Skålar som kunde släcka törsten hos alla. Bilden finns i min illustrerade Familje Bibel (1939), sid. 450:
** ”Flyttbara bäckenställen på hjul”, (Rekonstruktion av konstnären Mangeant) &
** (Stationära) ”Kopparhavet i templet”, (Rekonstruktion av konstnären Mangeant).
*** David, Salome, Jakob, Moses, Lot, Isac …. Alla är judiska kungar.
**** Några Få (tacksamma): Det syftar på Jinner annars det plågsamma flamma väntade på de!
Men alla andra människliga tjänstefolk från alla folkslag var tacksamma som Salomo:
11|5|1|Och Hiram, konungen i Tyrus, sände sina tjänare till Salomo, sedan han hade fått höra att denne hade blivit smord till konung efter sin fader; ty Hiram hade alltid varit Davids vän.|
11|5|2|Och Salomo sände till Hiram och lät säga:|
11|5|3|"Du vet själv att min fader David icke kunde bygga något hus åt HERRENS, sin Guds, namn, för de krigs skull med vilka fienderna runt omkring ansatte honom, till dess att HERREN lade dem under hans fötter|
11|5|4|Men nu har HERREN, min Gud, låtit mig få ro på alla sidor; ingen motståndare finnes, och ingen olycka är på färde.|
11|5|5|Därför tänker jag nu på att bygga ett hus åt HERRENS, min Guds, namn, såsom HERREN talade till min fader David, i det han sade: 'Din son, den som jag skall sätta på din tron efter dig, han skall bygga huset åt mitt namn.'|
11|5|6|Så bjud nu att man hugger åt mig cedrar på Libanon. Härvid skola mina tjänare vara dina tjänare behjälpliga; och jag vill giva dig betalning för dina tjänares arbete, alldeles såsom du själv begär. Ty du vet själv att bland oss icke finnes någon som är så skicklig att hugga virke som sidonierna."|
11|5|7|Då nu Hiram hörde Salomos ord, blev han mycket glad; och han sade: "Lovad vare HERREN i dag, han som har givit David en så vis son till att regera över detta talrika folk!"|
11|5|8|Och Hiram sände till Salomo och lät säga: "Jag har hört det budskap du har sänt till mig. Jag vill göra allt vad du begär i fråga om cederträ och cypressträ.|
11|5|9|Mina tjänare skola föra virket från Libanon ned till havet, och jag skall låta lägga det i flottar på havet och föra det till det ställe som du anvisar mig, och lossa det där; men du må själv avhämta det. Du åter skall göra vad jag begär, nämligen förse mitt hus med livsmedel."|
11|5|10|Så gav då Hirom åt Salomo cederträ och cypressträ, så mycket han begärde.|
11|5|11|Men Salomo gav åt Hiram tjugu tusen korer vete, till föda för hans hus, och tjugu korer olja av stötta oliver. Detta gav Salomo åt Hiram för vart år.|
11|5|12|Och HERREN hade givit Salomo vishet, såsom han hade lovat honom. Och vänskap rådde mellan Hiram och Salomo; och de slöto förbund med varandra.|
11|5|13|Och konung Salomo bådade upp arbetsfolk ur hela Israel, och arbetsfolket utgjorde trettio tusen man.|
11|5|14|Dessa sände han till Libanon, tio tusen i vår månad, skiftevis, så att de voro en månad på Libanon och två månader hemma; och Adoniram hade uppsikten över de allmänna arbetena.|
11|5|15|Och Salomo hade sjuttio tusen män som buro bördor, och åttio tusen som höggo sten i bergen,|
11|5|16|förutom de överfogdar som av Salomo voro anställda över arbetet, tre tusen tre hundra, vilka hade befälet över folket som utförde arbetet.|
11|5|17|Och på konungens befallning bröto de stora och dyrbara stenar, för att husets grund skulle kunna läggas med huggen sten,|
11|5|18|Och Salomos byggningsmän och Hiroms byggningsmän och männen från Gebal höggo och tillredde både det trävirke och de stenar som behövdes till att bygga huset.|
14 – Då Honom Vi Tilldelade Frånfällen:, ”Vad Påpekade På Hans Frånfällen!?”, Tills Hans Stav Anfrätte, Av Jordens Odjur Då Den Till Förödelsen, Till Jinnens Påträffande, ”Ifall Om * Vetskapen, I Det Osynlige De I Äganden *, Vad Skulle Sändas Åt Dem I Uppenbara Viten!*:”,
* Om invånare (Både Jinner och människor) visste, kunde förutse framtiden, alltså det osynliga:
11|11|9|Och HERREN blev vred på Salomo, därför att hans hjärta hade avfallit från HERREN, Israels Gud, som dock två gånger hade uppenbarat sig för honom,|1 Kon. 3:5. 9:2.|
11|11|10|och som hade givit honom ett särskilt bud angående denna sak, att han icke skulle följa efter andra gudar, ett HERRENS bud som han icke hade hållit.|1 Kon. 6:12.|
11|11|11|Därför sade HERREN till Salomo: "Eftersom det är så med dig, och eftersom du icke har hållit det förbund och de stadgar som jag har givit dig, skall jag rycka riket ifrån dig och giva det åt din tjänare.|1 Sam. 15:28. 28:17. 1 Kon. 12:15 f. 14:8:|
11|11|12|Men för din fader Davids skull vill jag icke göra detta i din tid; först ur din sons hand skall jag rycka det.|
15 – ”Det Förelåg För Saba*, I Deras Bostad Tecken!”, Två Himmelgården, På Höger och Norden**: ”Ät Av Levebröden, Från Er Herre Och Varen, Tacksamma Åt Hans Stad *** Frejden, Och Nådige Äro Herren,
* Här Saba betyder ”omen”, folk glömde bort Gud:
11|11|6|Och Salomo gjorde vad ont var i HERRENS ögon och följde icke i allt efter HERREN, såsom hans fader David hade gjort.|
11|11|7|Salomo byggde nämligen då en offerhöjd åt Kemos, moabiternas styggelse, på berget öster om Jerusalem, och likaså en åt Molok, Ammons barns styggelse.|
11|11|8|På samma sätt gjorde han för alla sina utländska kvinnor, så att de fingo tända offereld och frambära offer åt sina gudar.|
** Alltså fyra himmelgård!
*** Guds stad som Salomo byggde enligt Tora.
16 – ”Men Bortvända*!”, Sände Vi Åt Dem Smäleke Floden, Och Utbyte De Två Deras Himmelgården, Två Murkna Himmelgården:, ”Ät Buskage Och Tamarisk, Och Ting Från Några Säden!”,
* De (Jinner) som bodde på himmelgården i Norra.
17 – Sådana Våra Belöningar, Till Dem Vad Avvisade:, ” Och Månne Vi Belöna Utan Befogenheten*!”,
* Här ordet ”Befogenhet” (Alkafor) härstammar från ”behörig” (Kafova).
18 – Och Mellan Dem Satte* Vi Och Byar Emellan*,
Vilken De Byarna Välsignade Vi ** Lik I ögonfallen:,
”Och Uppskatta Dem*** I Vandringen!
Dem Vandra Emellan,
På Natten Och Dagen Vid Tryggheten”,
* (Rymd) Passage mellan Salomos Byar och Jinners Byar (Städer)
** Salomos Byar
*** Jämför välsignelse mellan Era byar
19 – Deras Yttranden*: ”Herren Våran, Skilj Bland Ångerfulla!**, Och Elake Var De Sina Själar!, Satt Vi Dem Till Hadither***”, Och Vi Slet Dem **** Alla Slitna, Visserligen I Den Tecknen, För Varje Tacksamme Långmodige:,
* De som bad för de oskyldiga bland skyldiga.
** Ångerfull härstammar från Asf
*** Vi har lärt av dem och ska lära andra att avstå från onda.
**** :
[54:19] Vi Levererande, Åt De Blåsten [**] , ”Gnissla Gnisslande!”, Omens Dag I Fortlöpande,
[54:20] Människa Gripande, Lik Palmstammar Uppryckande,
20 – Och Förelåg För Dem Sanningen:, ”Iblis* Åtlyder Förmodan, Förutom En Grupp Av Troenden”,
* Iblis är Satans (Shejtan) namn före förvisning, alltså man har fortfarande chansen innan avvisning, då man blir som Satan.
21 – ”Och Vad Skulle Den* Kosta För Dem Av Sultanen**?, Förutom Den Vetanden***, Varifrån Tilltron Till Yttersta Tiden”, ”Varav Han**** Av Dem I Tvekan” – Och Herren Överst Alltsamman, ”Bevakaren*****:”,
* Det = Sanningen
** Profeterna begär inte pengar.
*** Se vers 19 ****: Var tålamodig.
**** Iblis och eller de som är Iblis (er).
***** Sultanen.
22 - ”Säg: Påkallar Ni, Dem Som Kräven, Avvärjande Från Herren!?”, Icke De Behärska Vikten, Av Den Minsta i Himlarna Och Icke I Jorden, Och Vad Mellan De Två* I Delaktigheten!, Och Vad För Honom** Från Honom (Gud) Framkommen***,
* Himlarna och Jorden.
** Sultanen.
*** Sanningen och kunskap enligt vers 20 & 21
23 – ”Och Icke Förmåner Hos Honom* Förbönen, Förutom Han** Från Honom* Hava Tillstånden!, ”Även Ifall Ängslan Utur Deras Hjärta!***, Deras Yttra: ”Vad Ifall*** Guds Sägen? **** ” ”, Deras***** Yttra: ”Rätten!”, Och Han Enorme Översten:,
* Gud.
** Medlare.
*** Tyranner, grymma, förtryckare, översittare, mobbare blir glada att någon medlar hos Gud (!), otrogna vet inte (kan inte Guds Bud) att det är bara Gud vet om vad finns i hjärta. De tror att Gud har likadana rättsystem som de själva!
**** Medlaren (som kan Koranen) då ska Han medla ska yttra: ”Prisad vare med Herren, Bara DU vet vad som finns i hjärta, bara DU vet om de dolda (som handlingar, gärningar…) och bara Du vet de uppenbara. DU är det Yttersta, Översta Rättfärdige, Barmhärtigaste”.
***** Änglar i domedagen:
[50:27] Hans Följeslagare Yttra: ”O’ Herre, Honom Inte Var Jag Tryckande, Men Han Var Lång Irrande.”,
[50:28] Yttra: ”Jag Är Inte Tilltvistande, Din Gåva Var Överlämnade, Som Varnande.”,
[50:29] ”Vad Kommer Att Förändras, Måste Jag Yttra!”, ”Och Vad Jag Är Orättvis Mot Tjänare!”,
24 – Yttra: ”Guds Sägen Vem Giva Er Levebröden, Från Himlarna Och Jorden? ”, ”Antingen Jag Eller Ni Till Vägledda, Eller I Uppenbare Förvillelsen”,
25 – Yttra: ”Icke Jag Frågen, Snar Oss Belöningen, Och Icke Frågas*”, Snar Din Gören**,
* Imam Zaman ska avvakta om Guds tecken.
** För tiden är redan fastlagd.
26 – Yttra: ”Skaparen Samlar Oss Mellan*, Sedan Öppnar Han** Mellan*, Det Med Rätten, Och Han Bildade Erövraren**,
* Änglar mellan himlen och jorden: [37:165] Absolut Vi!, Vilka Uppställda,
** Soldaten är bildade och erövrare enligt Koran.
27 - Yttra: ”Visa Mig Dem Partners Med Befogenheten, Nej Både*!” , Kloke Käre Är Guden,
* Partner, representant både till Gud och Imam Zaman!
28 – ”Och Vad Vi Dig Sänden, Förutom Tillräckligen, Giva Människorna Glädjebeskeden, Och Järtecken, Men De Flesta Människan Icke Veten!”,
29 - Och Deras Sägen: ”Om Du Vore Sannfärdige, När Denne Loven?”,
30 – Yttra: ”Till Dig* För En Dag Tidpunkten, Icke Ni Dröjen Honom* Timmen, Och Icke Ni Påskynden,
* Imam Zaman: ( Johannes uppenbarelse, Kap 5)
66|5|1|Och i högra handen på honom som satt på tronen såg jag en bokrulle, med skrift både på insidan och på utsidan, och förseglad med sju insegel.|
66|5|2|Och jag såg en väldig ängel som utropade med hög röst: "Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess insegel?"|
66|5|3|Men ingen, vare sig i himmelen eller på jorden eller under jorden, kunde öppna bokrullen eller se vad som stod däri.|
66|5|4|Och jag grät bittert över att ingen befanns vara värdig att öppna bokrullen eller se vad som stod däri.|
66|5|5|Men en av de äldste sade till mig: "Gråt icke. Se, lejonet av Juda stam, telningen från Davids rot, har vunnit seger, så att han kan öppna bokrullen och bryta dess sju insegel."|
31 - Och De Förnekarnas Sägen: ”Ej Sätta Tron På Denne Koranen, Och Icke Mellan Händer Hans*”,
”Och Om Du Kunde Skåda, Ondgörarnas Hållningen, Då Hos Herren Sin!**”,
Somliga Av Dem Återgående*** Till Somliga För Den Sägen****!”,
De Förtrycktas Yttrande Till Högmodiga: ”Om Icke För Dig***** Vi havande Tron! ******”,
* Imam Zamans penna.
**:
[50:29] ”Vad Kommer Att Förändras, Måste Jag Yttra!”, ”Och Vad Jag Är Orättvis Mot Tjänare!”,
[50:30] Dagens Säga Till Gehenna: ”Överfulla?”, Och Bemöta: ”Vi Kunna Mera Hava!?”.
*** [75:29] Och Svängda Ben Efter Ben.
****:
[37:24] ”Stoppa Dem!, Ställ Fråga!”,
[37:25] ”Varandra, Kan Ni Inte Hjälpa?”,
[37:26] ”Sakta!, Nu Underkastelse Är Min Numera!”,
[37:27] Vissa Bifaller, Vid Viss Häpna,
[37:28] Säga: ”Från Höger Till Oss, Ni Komma”,
[37:29] Yttra: ”Men Ni Var Inte Religiösa!”,
[37:30] ”Vi Inte Sultan Över Er, Men Egensinniga Folk Var Ni”,
[37:31] ”Lida Ska Vi, Beträffande Herrens Ord, Med All Rätta”,
[37:32] ”Vilseledde Er Vi, För Vi Gick Vilse?”.
***** Tyrannen.
****** Hån uttryck, de rättfärdiga har blivit tvungna att följa alltså de är oskyldiga.
32 - De Högmodigas Yttrande Till Förtryckta: ”Böjde Vi Oss Bakvända Ur Stigen Sedan!?*”, ”Då Kom Det ** Till Er, Ni Straffskyldiga Även!***”,
* Tyranner ursäktar sig och säger att de trode på budskapet sedan det hade kommit:
[75:14 - 15] Minsann Människans Själ, Själv Bevittna, Även Ursäkter Påhittna!, anklaga
** Varningen.
*** Förtryckare ( och de rika) försätter på anklaga och ljuga:
[74:8] Då I Basunen Vederfares Blåsande,
[74:9] Det Är Den Dagen, Den Dagen Som Tyngande,
[74:10] Till De Otroende, Nåd Är Bristande,
[74:11] Överlämnade Till Mig Och Min Skapade Individen,
[74:12] Med Rikedom Begåvad Som Överflödande,
[74:13] Och Söner Som Betraktande,
[74:14] Och Förberedde Honom Allting Lättande!,
[74:15] Och Sedan Är Han Ännu Mer Gapande!,
[74:16] De Både Är Dessa Uppenbarelserna Vägrande,
33 - De Förtrycktas Yttrande Till De Högmodiga: ”Även Bedraga På Natten Och Dagen!*”, ”Oss Ni Beordra På Den Tiden, Att Vantro Till Herren, Och Grunda Likvärda Lik Honom (Gud), Och Tillfångata Samvetskvalen!”, Då När Skildras Plågan Och Grundas Bojorna Våran, Av Bladskaften, ”Ni Förnekarna: Detta Är Vedergällningen, Förutom Vad Deras Handlanden**”,
* Även (NU) Ni bedrar (som FÖRUT)!
** Alltså Gud vet vad finns i hjärta och dessutom högmodigas vite begränsas inte av vad de har själv åstadskommit, även dem som de har åstadkommit indirekt:
[36:12] Vi kommer säkerligen att återuppliva de döda, och vi har skrivit ner allt de har gjort i detta livet, även konsekvenserna som fortgår efter deras död. Allt har vi räknat i ett omfattande dokument.
34 – ”Och Vad Vi Sänden I Byn Än Järtecken!*”, Förutom Sägen: ”, På Vad Sändes Vi I Trivseln!, I Förnekelsen!”,
* Man har fått varningen, två insegel kvar, när bara Gud vet...
35 – Och De Sägen: ”Flesta Vi, Förmögenheten Och Barnen, Och Vad Vi Till Vedergällningen?”,
36 – Yttra: ”Sannerligen, Gud Uppduka Levebröden, Till Vem Äro Hans (Guds) Viljan, Och Det* Beräknad”, Och Trots Det De Flesta Icke Veten,
* Levebröden, prövningen.
37 – ”Och Vad Era Förmögenhet (!) Och Icke Era Barn!”,
Med Vilken Närma Oss, Hava Vi En Närhet *!:,
”Enbart Vilken Säker ** Och Försona Gören”,
För Dem Kommer Att Viten, Täras För Deras Gören ***, Och De I Trygga Kammaren,
* Det är inte pengar eller barn som man kan närma sig till Gud. Dessutom det är hån uttryck!
** Bara Iblis följer gissning enligt vers 20.
*** Alla har syndat men på grund av deras goda gärning straffet ska vara mild alltså ska inte drabba de enligt nästa mening!
38 – Och Vilka Försöka I Tecken:, ”De Till Oförmögen!*, Åt Dem Plågande Tillkallelsen!”,
* De som försöker lista ut koderna i Koran ( som den falske Imam Zaman som försöker och det med dikt!) för att vilseleda människor.
39 – Yttra: ”Sannerligen, Gud Uppduka Levebröden, Till Vem Av Hans Tjänare Äro Hans Viljan, Och Giva Hans Fortuna, Och Vad Du Än Är Frikostige Något Liten, Han Gengäldar Den”, Och Levebrödernas Välvillige Han,
40 – Och Dagen För Samman** Han** Varenda En, Sedan Till Änglarna Hans*** Sägen:, ”Är Dessa Allenast Varen?”, De Prisade****: ,
* I Helvete.
** Gud.
*** Gehenna:
[50:30] Dagens Säga Till Gehenna: ”Överfulla?”, Och Bemöta: ”Vi Kunna, Mera Hava!?”,
**** Änglar.
41 – Deras Sägen:, ”Dig* Äro Äran, Du Förmyndaren, Ifrån Utan Dem!”, ”Men Dessa Dyrkade Jinnen!”, De Flesta** Till Dem Till Tron,
* Gud
** De troende är många, både de förgångna och senare generationer till ”Lekstugan” enligt Koran. Lekstugan för Barn då ingen bryr sig om sin klädsel och samhällsställning förutom antal godis.
42 – Då Den Dagen, Icke Somliga Ägen, Somliga Till Främjan, Och Icke Till Skadan, Och Till De Grymma Skall Vi Sägen: ”Smaka Eldens Viten, Vilken Ni Förnekade Den”,
18|34|1|Och Elihu tog till orda och sade:|
18|34|2|Hören, Ni vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.|
18|34|3|Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.|
18|34|4|Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.|
18|34|5|Se, Job har sagt: "Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.|
18|34|6|Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit."|
18|34|7|Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,|
18|34|8|han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.|
18|34|9|Ty han säger: "Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud."|
18|34|10|Hören mig därför, Ni förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!|
18|34|11|Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.|
18|34|12|Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.|
43 – Och Om Åt Dem Tydliga Tecken*, Recitering Våran**, Deras Sägen: ”Vad Denne, Ingen Annan Än En Herre**, Vilja Dig*** Hinder, Om Vadhelst Ert**** Fäders Dyrkan!”, Och Deras Sägen: ”Vad Detta, Inget Annat Än Smidande Tvetalan *****”, Och Äro De Förnekandenas Sägen, Då Till Dem Inträffa Sanningen:, ” Är Detta, Inget Annat Än Klare Magiken!”,
* Översvärmningar, jordbävningar…
** Imam Zaman.
*** Ledare. [96:17] Låt Honom Be Sina, ”Giv Anvisande!”,
**** Man tillkallar respektfull en ledare med Er eller Ni.
***** Koran som översätts av Imam Zaman.
44 - ”Och Vad Hade Vi Givit Dem Än Böcker De Bedriva Studien?”, Och Vad Hade Vi Sänt Dem Innan Dig Än Järtecken?”,
45 – Och Deras Än Föregångna Till Förnekelsen, Och Vad De Uppnådde En Av Tiondelen, Av Vad Hade Vi Givit Till Dessa*, Profeterna De Förneken:, ”Hur Var Min Missnöjen!?”,
* Nya generation.
46 – Yttra: ”Vad Förmanar Jag Er En:,
”Att Rätta Er Till Denna, I Paren* Och I Person Egen*, Sedan Besinna Er,
”Vad Det Du Vill Från Lustgården**?,
Vad Denne, Ingen Annan Till Dig Än Järtecken!”,
Mellan Händerna*** Hetsige Kvalen,
* Sök till rådgivning sedan bestäm dig, alltså varken påverka någon eller påverka någon, alltså inte hyckla.
** Du får vad du vill, för om du släpper halsen av dina egna då alla dina grannar och fattiga länder ska må bättre.
*** Imam Zaman ska öppna alla sigillen enligt Bibeln.
47 - Yttra: ” Vad Frågade Jag Dig Av Presenten* Det Är Din!, Fast Verkställanden Allenast Medelst Gud, Och Överst Allt Annat Han”, Betraktaren:,
* Denna upplysning och paradiset, auktoriserat av Gud.
48 – Yttra: ”Visserligen Herren, Kastar Den* Med Rätten, Märka Den Osynlige”,
* Stenen, eller kanske en liten mörkmaterial:
[50:45] Vi Veta, Om Deras Yttra, Och Vad Du Till Giganten, Om Koranens Erinran För Utlovade Fasan.
[31- 16] “Min Son: Likaså Tyngden* Allena Senap Gröda, Odlade Säd I En Klippa, Eller Vid Jorden Eller Vid Himlarna, Medelst Gud Ankomma, Guds Stöna !...
49 – Yttra: ” Avhämtades Rätten*, Och Vad Grundlöse Äro Falskheten!, Och Vad Den Återkommen!?”,
* Stenen:
[86:1 - 4] Och Himlen Och Al-Taareq الطَّارِقِ , ”Och Vad Du Veta, Om Al-Tareeq?”, ”Stjärnan, Den Genomträngande” , Absolut Alla Själar, Vilka Äro Tryggade.
50 - Yttra: ” Fast Vilseledda Ni* !?”,
”Vad Åt Mig (Gud) Är Vilsna, Medelst Själen Sin!**”,
”Och Fast Vägleddes Ni, På Det Mig*** Uppenbaras!?,
Tills Herren (Gud) Snar Åt Honom*** Höranden,
* Ni har fått alla tecken.
** Man får anklaga sig själv, på gott och ont :
[68:5 -6] Du Bevittnande, Och De Beskådande, Om Vem Är Vanvettig!
*** Imam Zaman:
[50:41 - 43] Och På Dagen, Hör Roparen, Platsen Äro Närligga, Höras I Denna Daga, Den Befogade Anropa, Daga Resa, Det Är Vi Saluterande, Tilltagande, Vår Regents Fortuna,
51 – Och Om Du Kunde Se Då Deras Rädslan, Ej Undkomma De Den, Och Den* Avhämtas Från Platsen, Närbelägen,
* Sten.
52 - Och Deras Sägen:, ” Vi Tror På Den!”,
Och Stönanden:, ”Dessa Utökande* Från Platsen**, Avlägsen***”,
* Stönanden, antal onda som stönar.
** Alltså det är för sent att tro, man är redan slitits bort och suckar och klagar.
*** Avlägsen plats: Helvete
53 – ”Och Befinna Sig!”, Förnekade På Den* Än Förra, Och Kastas Den Osynlige** Från Platsen, Avlägsen,
* Satan.
** Satan kastas till helvete.
54 – ”Och Bedrägeri Ibland Dem!, Och Vad Kättja Mellan Dem!, Liksom Handlingar Egendomliga Än Förra!, De Stönande!, Dessa I Tvivelaktighetens Misstro!”.
---------------------------------------------------------------------------------
Ur Bibeln:
12|21|7|Och Aserabelätet som han hade låtit göra satte han i det hus om vilket HERREN hade sagt till David och till hans son Salomo: "Vid detta hus och vid Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid.|2 Sam. 7:10. 7:13. Ps. 132:13.|
12|21|8|Och jag skall icke mer låta Israel vandra flyktig bort ifrån det land som jag har givit åt deras fäder, om de allenast hålla och göra allt vad jag har bjudit dem, och det alldeles efter den lag som min tjänare Mose har givit dem."|
13|11|7|Sedan tog David sin boning i bergfästet; därför kallade man det Davids stad.|
13|11|8|Och han uppförde befästningsverk runt omkring staden, från Millo och allt omkring; och Joab återställde det övriga av staden.|
13|11|9|Och David blev allt mäktigare och mäktigare, och HERREN Sebaot var med honom|
13|11|10|Och dessa äro de förnämsta bland Davids hjältar, vilka gåvo honom kraftig hjälp att bliva konung, de jämte hela Israel, och så skaffade honom konungaväldet, enligt HERRENS ord angående Israel.|2 Sam. 23:8 f.|
13|11|11|Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jasobeam, son till en hakmonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna på en gång.|1 Krön. 27:2.|
13|11|12|Och efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo; han var en av de tre hjältarna.|1 Krön. 27:4.|
13|11|13|Han var med David vid Pas-Dammim, när filistéerna där hade församlat sig till strid. Och där var ett åkerstycke, fullt med korn. Och folket flydde för filistéerna.|
13|11|14|Då ställde de sig mitt på åkerstycket och försvarade det och slogo filistéerna; och HERREN lät dem så vinna en stor seger.|
13|11|15|En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filistéer var lägrad i Refaimsdalen.|1 Sam. 22:1.|
13|11|16|Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem.|
13|11|17|Och David greps av lystnad och sade: "Ack att någon ville giva mig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!"|
13|11|18|Då bröto de tre sig igenom filistéernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men David ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN.|
13|11|19|Han sade nämligen: "Gud låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod, som hava vågat sina liv? Ty med fara för sina liv hava de burit det hit." Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de tre hjältarna gjort.|
13|11|20|Absai, Joabs broder, var den förnämste av tre andra; han svängde en gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre.|
13|11|21|Han var dubbelt mer ansedd än någon annan i detta tretal, och han var deras hövitsman, men upp till de tre första kom han dock icke.|
13|11|22|Vidare Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.|1 Krön. 27:5 f.|
13|11|23|Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så reslig: fem alnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dräpte honom med hans eget spjut.|
13|11|24|Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna.|
13|11|25|Ja, han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första kom han icke. Och David satte honom till anförare för sin livvakt.|
13|11|26|De tappra hjältarna voro: Asael, Joabs broder, Elhanan, Dodos son,
1|13|14|Och HERREN sade till Abram, sedan Lot hade skilt sig från honom: "Lyft upp dina ögon och se, från den plats där du står, mot norr och söder och öster och väster.|
1|13|15|Ty hela det land som du nu ser skall jag giva åt dig och din säd för evärdlig tid.|
1|13|16|Och jag skall låta din säd bliva såsom stoftet på jorden; kan någon räkna stoftet på jorden, så skall ock din säd kunna räknas.|
1|13|17|Stå upp och drag igenom landet efter dess längd och dess bredd, ty åt dig skall jag giva det."|
9|16|7|Men HERREN sade till Samuel "Skåda icke på hans utseende och på hans högväxta gestalt, ty jag har förkastat honom. Ty det är icke såsom en människa ser; en människa ser på det som är för ögonen men HERREN ser till hjärtat."|5 Mos. 10:17. 1 Krön. 28:9. 2 Krön.19:7. Ps. 7:10.|
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)